Japanska trädgårdar, på svenskt och japanskt vis : fyra studier av japanska trädgårdar i Japan och Sverige

Sammanfattning: Västvärlden och Japan har sedan år 1869 haft en ömsesidig inverkan på varandra. De senaste åren har den japanska kulturen kommit att influera många länder i väst mer än tidigare, däribland Sverige. Den japanska trädgården är en av influenserna och det syns bland annat i privata trädgårdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats är en studie av hur man i Sverige använder sig av den japanska trädgården. Syftet är att genom besök i japanska trädgårdar i Japan och Sverige ta reda på hur man har valt att gestalta den japanska trädgården i Sverige. Jämförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förståelse för vad en japansk trädgård är och vad den har för betydelse. Platsstudierna utförs i fyra japanska trädgårdar, varav två i Japan och två i Sverige. Dessa studier ska visa om det finns några skillnader mellan trädgårdarna i Japan och Sverige och i så fall vad det är för skillnader, hur de uppkommit och varför. Urvalet av de japanska trädgårdarna gjordes bland offentliga japanska trädgårdar då de är lättare att besöka och för att det ofta finns en tydlig tanke bakom gestaltningen i offentliga sammanhang. I arbetet förklaras tankarna bakom de mest kända japanska trädgårdstyperna: palatsträdgården, meditationsträdgården, teträdgården och promenadträdgården. Platsstudierna för de japanska trädgårdarna redovisas med hjälp av ett protokoll från platsbesök och jämförs sedan med kunskaps från litteraturstudierna. De främsta skillnaderna som framkommer av platsstudierna grundar sig i olikheter i religion och kultur, till exempel japanernas vördnad för naturen som härstammar från den inhemska religionen shinto. Enligt shinto är människan och naturen jämlika och detta avspeglar sig i hur japanerna värnar om sina trädgårdar. Denna vördnad finns inte i Sverige och det kan bero på att de judisk-kristna traditionerna ser motsättningar mellan människan och naturen och säger att människan ska ta makten över naturen. Dessa skillnader som går så långt tillbaka i tiden är svåra att förändra, så för att kunna använda sig av den japanska trädgårdens principer och filosofier bör de anpassas till vår kultur och våra förutsättningar.