Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark

Sammanfattning: Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområdenska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idaginte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust avnaturmark och dess värden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod föratt värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden.Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusiveersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersökerockså om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompenseranaturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar påbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del avkompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark. Skillnad mellandessa två begrepp är vaga och kanske inte nödvändiga men förslag ges ändåatt ersättningshabitat används då man har ett art perspektiv och att ersättningsbiotopanvänds då man syftar till skapade livsmiljöer för arter.För att visa på användningen av kompensationsåtgärder ges två exempel på utfördasådana. Dessa är valda inom stads- och infrastruktur, som är ett av landskapsarkitektensfrämsta arbetsområden, här finns möjligheter att skapa ersättningsmiljöersom lindrar den fragmentering av landskapet som människans verksamheterorsakar. Exemplen är en ersättningsmiljö för sjöfåglar och de kargakustlandskap som de kräver för häckning lokaliserat till Malmö. Det andra exempletberör ersättningsmiljöer för ängsmiljöer inom infrastrukturen.Kompensationsåtgärder anses vara en metod för bevarande av naturmarker ochdess värden. Metoden behöver dock bli mer vedertagen inom Sverige, vilketockså verkar hända. Mer undersökningar på hur man internationellt använder sigav metoderna kopplat till svenska förhållanden samt hur man utarbetar skötselplanerför de skapade ersättningsmiljöerna anses vara aktuellt.