Folkbibliotekariens erfarenhet av den läsfrämjande metoden läsande förebilder

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för historia och samtidsstudier

Sammanfattning: Att belysa folkbibliotekariens egna erfarenheter av det läsfrämjande arbete med läsande förebilder som metod är relevant för att få en djupare förståelse för vilken betydelse arbetssättet har för att främja barns och ungas läsning. Insikt om detta kan utgöra ett underlag för utvärdering av arbetssättet utifrån ett professionellt perspektiv och öka medvetenheten om metodens relevans. Det är en kvalitativ intervjustudie vars resultat är insamlat från fyra intervjuer med folkbibliotekarier som är verksamma inom samarbeten med läsande förebilder. För att tolka resultatet så använder studien två skilda teorier; Bourdieus teori om kulturell reproduktion och Banduras sociala inlärningsteori. Det framgick bland annat att läsande förebilder är en metod med stark tilltro och det fanns en uppfattning om att vuxna i barns vardag är betydelsefulla läsande förebilder. En läsande förebild är framförallt någon som barnet vill identifiera sid med. Filckor ansågs ha bättre förutsättningar att se sig själva som läsare, varvid en uppfattning var att målgruppen pojkar bör prioriteras i det läsfrämjande arbetet. Betoningen lades dock vid att flickor inte får glömmas bort. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)