Hets mot folkgrupp : Tolkning och tillämpning av omstridd lag

Sammanfattning: Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, såväl vadgäller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har – av varierande anledning - ifrågasatts från såväl juridiskt som politiskt håll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen är svårtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar från samtliga instanser för attse hur lagen tillämpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan är enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats är att lageninte ska förstås utifrån dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och även omständigheterna i det enskilda fallet. Högsta domstolen har på senaretid i sina bedömningar fäst allt större betydelse vid Europadomstolens praxis, något somendast i begränsad omfattning fått genomslag i de undre instanserna. Lagen tyckssammantaget sakna enhetlig tillämpning – de undre instansernas bedömningar skiljer siggenerellt från den metod som Högsta domstolen utvecklat, och rent allmänt tycks fall som harhuvudsakligen liknande omständigheter föranleda varierande bedömningar.