Övervakning och redovisning av upplysningskraven i IAS 36:134

Sammanfattning: Syfte: Syftet är dels att analysera hur Nasdaq OMX Stockholm AB:s övervakning av noterade företag står i relation till diskussionen kring överflödiga upplysningar i de finansiella rapporterna. Syftet är även att utifrån empiri analysera hur Nasdaq OMX Stockholm AB, revisorer och företag resonerar kring upplysningskraven i IAS 36:134 och vilka konsekvenser resonemangen kan medföra i redovisningen samt för intressenter. Metod: Vi har valt ett kvalitativt perspektiv på uppsatsen för att undersöka hur de olika parterna resonerar. Utifrån detta genomförde vi intervjuer med en övervakare vid Nasdaq OMX Stockholm AB, revisorer, företag samt en analytiker. En stor del av underlaget i uppsatsen har sin grund i Nasdaq OMX Stockholm AB:s årliga övervakningsrapporter. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgår från IAS 36:134. Teorin inleds med en definition av goodwill och nedskrivningsprövning. Därefter ges en introduktion till IASB:s kvalitativa egenskaper. Sedan redogörs för redovisningsteorierna positiv redovisningsteori samt institutionell teori. Detta följs av en redogörelse för diskussionen om överflödiga upplysningar. Empiri: Empirin utgörs av data som intervjuerna har resulterat i. Intervjuerna syftar till att utröna respondenternas åsikter kring valt ämne. Resultat: Ett alltför teoretiskt regelverk verkar leda till svårigheter för företagen att uppfylla det som upplysningarna syftar till. Det tycks delvis bero på företags ovilja att upplysa om känslig information i kombination med en låg efterfrågan från intressenter. Revisorer vill att företagen ska lämna mer upplysningar, men incitamentet till att påverka företagen kan vara bristande. Inkonsekvensen mellan teori och praktik tycks vara en anledning till att överflödiga upplysningar riskerar att uppstå. Nasdaq OMX Stockholm AB:s ”påpekanden” kan riskera att påverka företagen att inkludera, enligt företaget, oväsentliga upplysningar.