Rörelse i grundskolan : En kvalitativ observationsstudie om två grundskolors hälsofrämjande arbete i Stockholms län

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka hur grundskolan inkluderar fysisk aktivitet under skoldagen samt jämföra hur det hälsofrämjande arbetet ser ut på en grundskola med anställd hälsopedagog jämfört med en grundskola utan anställd hälsopedagog. Tre frågeställningar formulerades; Hur inkluderas fysisk aktivitet under skoldagen för elever i årskurs 1 på de utvalda grundskolorna? Hur skiljer sig det hälsofrämjande arbetet på en skola med anställd hälsopedagog jämfört med en skola utan anställd hälsopedagog? Hur är hälsopedagogen inkopplad i det hälsofrämjande arbetet? Metod: Studiens material samlades in genom observationer, kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer. En klass i årskurs 1 observerades under två dagar för att undersöka hur den fysiska aktiviteten inkluderades under skoldagen. Utvald skolpersonal fick svara på en enkät angående skolans hälsoarbete för att undersöka hur skolornas arbeten skiljde sig åt. Två semistrukturerade intervjuer utfördes för att utforska hälsopedagogens roll i det hälsofrämjande arbetet. Resultat och diskussion: Båda grundskolorna hade rastaktiviteter och rörelsepauser inlagda under skoldagen. Skillnaden mellan skolorna var att det hälsofrämjande arbetet på skolan med hälsopedagog bedrevs av hälsopedagogen medan den på skolan utan hälsopedagog bedrevs av en engagerad lärare. Läraren fick inspiration och kunskap från ”spring i benen” projektet. Skolan utan hälsopedagog hade större ytor och fler förutsättningar till fysisk aktivitet på skolgården. Skolan med anställd hälsopedagog hade begränsade ytor till fysisk aktivitet på grund av ombyggnation. Utöver detta var rastaktiviteterna mer fysiskt utmanande på skolan utan hälsopedagog. Detta var troligen en konsekvens av den begränsade skolgårdsytan på skolan med hälsopedagog. Slutsats Slutsatsen som kan dras i denna studie var att det hälsofrämjande arbetet på skolorna var liknande på så sätt att båda skolorna inkludera praktiska moment i undervisningen, aktiva raster samt aktiva pauser under skoldagen. Dock låg ansvaret över den fysiska aktiviteten hos olika professioner på skolorna. Hälsopedagogen hade den kompetens som krävdes för att bedriva det hälsofrämjande arbetet på egen hand, medan klassläraren på skolan utan hälsopedagog fick inspiration och kunskap från “spring i benen” projektet för att bedriva det hälsofrämjande arbetet.