Olika metoder för positionering och inventering av träd i stadsmiljö

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Geodesi och geoinformatik

Sammanfattning: Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning. Fjärrmetoderna som är intressanta i trädanalysavseende kan delas in i laserskanning och flyg- eller satellitbildmetoder. De olika tillvägagångssätten beskrivs i arbetet och deras respektive möjligheter, för- och nackdelar utreds. Det tillvägagångssätt som över ett större område får anses vara effektivast börjar med att en laserskanning utförs. På så sätt kan varje enskilt träd detekteras och information om trädens höjd och till viss del även träslagstillhörigheten kan tas fram. Om mer information om respektive träd önskas kan ett nära-infrarött ortofoto användas. Med viss manuell bearbetning kan då träslagstillhörighet extraheras med större säkerhet. För att förbättra möjligheterna och noggrannheten till träslagsbestämning skulle så kallade hyperspektrala bilder kunna användas. Dessa är dock ännu ej implementerade i kommersiella metoder och mer forskning behövs. Den databasen som fås från ovan nämnda procedur får efter behov och möjlighet kompletteras med fältinventeringar för att inhämta önskade attributdata.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)