Biodiversitet i naturliga kolsänkor : sammansättning av sedimentlevande djur samt kollagring i kustnära habitat

Sammanfattning: Havet har en nyckelroll när det kommer till de ökade koldioxidutsläppen som tär på miljön då den är en naturlig kolsänka. Kustnära habitat och vegeterade områden såsom sjögräsängar har visat sig vara mycket effektiva på att fånga upp organiskt kol som lagras i bottensedimenten. Kapaciteten till att lagra kol i kustnära habitat varierar beroende på faktorer som t ex växtbiomassa, sedimentets kornstorlek och artsammansättningen av djur som hjälper till att bryta ner kolet. Däremot har djursammansättningen forskats om i begränsad utsträckning. Därför har denna studie valt att undersöka sammansättningen av sedimentlevande djur i kustnära habitat och dess relation till kolinnehållet. Sedimentkärnor samlades från de utvalda kustnära habitaten (Ruppia spp., nateväxter, ålgräs, ickevegeterad mjukbotten samt torrvass och våtvass) för att artidentifiera djuren och för att räkna ut det sedimentära organiska kolinnehållet. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan alla habitats artsammansättningar förutom mellan nateväxter och Ruppia spp., nateväxter och ålgräs samt mellan ickevegeterad mjukbotten och torrvass. Arter som förekom och bidrog mest till variationen mellan och inom habitaten var Oligochaeta, Hydrobia spp., Chironomidae, Hediste diversicolor och Macoma balthica. Det hittades inget positivt samband mellan artsammansättningen och kollagringen i de kustnära habitaten eftersom vassområdena hade en låg artrikedom men ett högt kolinnehåll, medan nateväxthabitatet som hade störst artrikedom innehöll ett lågt kolinnehåll. Istället kan andra faktorer ha bidragit mer till habitatens kollagringar. Däremot förekom ett högt antal av Chironomidae i vassbältena som innehöll ett högre organiskt kolinnehåll. Anledningen till detta beror troligen på deras förmåga att klara av syrefattiga miljöer som rådde i vassbältena, snarare än att de bidrog till kollagringen. Eftersom kustnära habitat är effektiva kolsänkor är det viktigt att detta fortsätter forskas om för en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar deras kolsänkekapacitet.