Kommunikationsförmåga hos barn med cerebral pares: En registerstudie

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skattad nivå i Communication Function Classification System (CFCS) förändras mellan tre skattningstillfällen (2018-2020-2022) för barn med cerebral pares i åldrarna 0–18 år. Syftet var även att undersöka hur mycket av variansen i förändringen av CFCS-nivå som kunde förklaras av ålder och användandet av tal som kommunikationssätt. Metod: Data inhämtades med hjälp av ett registerutdrag ur CPUP som omfattade 9741 datapunkter. I studien analyserades skattningar från 103 individer vid tre skattningstillfällen. Data analyserades i SPSS genom repeated measures analysis of variance (ANOVA) med post-hoc test för att fånga förändringen mellan skattningstillfällena. En hierarkisk multipel regression tillämpades för att studera hur mycket av variansen i förändringen av CFCS-nivå som kunde förklaras av ålder och användandet av tal som kommunikationssätt. Resultat: Medelvärdet i CFCS-nivån förändrades från 3,03 vid första skattningstillfället till 2,69 vid tredje skattningstillfället. CFCS-nivån vid skattningstillfälle 3 skiljer sig statistiskt signifikant både från skattningstillfälle 1 och 2. Totalt 19% av variansen i förändringen av CFCS-nivå kunde förklaras av ålder och tal. Slutsatser: På gruppnivå förändrades skattningarna av CFCS-nivå över tid. Studiens urval representerade alla kommunikationsnivåer. Ålder och tal utgjorde signifikanta förklarande faktorer, men merparten av variansen förblir oförklarad. Framtida forskning rekommenderas för att bättre förstå underliggande faktorer av oförklarad varians.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)