Livscykelanalys av grundläggning - En fallstudie av 11 projekt

Sammanfattning: Efter en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2022 infördes krav på klimatdeklarationer vid uppförande av nya byggnader. Syftet med ändringen är att samla in data och statistik för att i framtiden kunna införa gränsvärden på klimatpåverkan. Vissa bärande konstruktionsdelar i grundläggningen, som pålar, inkluderas dock inte i dagens klimatdeklarationer. Grundkonstruktionernas dimensioner beror till stor del på markförhållandena. Grund-läggning delas upp i ytgrundläggning och djupgrundläggning, där ytgrundläggning sker ytligt med någon typ av platta och djupgrundläggning används för att föra ner laster till djupare, fastare, lager då jordens bärighet vid ytan är för låg. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapen om grundläggningens klimatpåverkan, med fokus på de delar som inte är med i dagens klimatdeklaration. Samarbete med Stomkon AB möjliggjorde tillgång till deras projektdatabas. Undersökningen inkluderade olika typer av hus byggda på olika markförhållanden, med och utan pålar. Elva projekt har analyserats varav fyra lamellhus, fyra punkthus och tre småhus. Livscykelanalyser för grundläggningen har genomförts för varje projekt där modul A1-A3 inkluderats. Projektens klimatpåverkan sammanställdes och jämfördes mot byggnadsarea, bruttoarea, bruttoarea per byggnadsarea och laster. Hur stor andel pålarna utgjort av ett flerbostadshus totala klimatpåverkan har skattats. De aktuella markförhållandena har klassificerats i tre klasser. För projekten med källare eller motfyllda väggar undersöktes hur resultaten förändrats om grundläggningen hade utförts utan dessa. För projekten som har grundlagts med pålar har utnyttjandegraden undersökts. Resultaten från livscykelanalyserna visar att betong utgjorde den största delen av grundläggningens klimatpåverkan för de hus som inte pålats och för de hus som pålats utgjorde pålarna i genomsnitt en lika stor andel som betongen. Skillnaden mellan då källaren eller de motfyllda väggarna bortsetts ifrån visades vara marginell. Resultaten visade även tydligt att de hus som inte har pålats har lägre klimatpåverkan. För flerbostadshus hade de projekt som pålats dubbelt så stor klimatpåverkan per bruttoarea som de som inte pålats. Skattningen som gjordes visade att pålarna utgör cirka 7\% av husets hela klimatpåverkan. Utnyttjandegraden för pålarna var i genomsnitt 53\%. Genom att undvika grundläggning med pålar antas grundläggningens klimatpåverkan minska, detta är dock inte alltid applicerbart. Att större hus byggs på mark med bättre förhållanden anses resurseffektivt. I de fall markförhållandena kräver pålning blir grundläggningens klimatpåverkan per bruttoarea lägre om huset byggs med fler våningar. Om gränsvärden för klimatpåverkan per bruttoarea där även grunden inkluderas skulle införas vore det värdefullt att inkludera andra faktorer än enbart klimatpåverkan. Detta eftersom frågan är komplex och hänsyn till andra aspekter behöver tas. Vid framtagande av referensvärden borde hela byggskedet inklusive markarbeten inkluderas. Det har konstaterats att jämförelsemåttet klimatpåverkan per last missgynnar stommar med lägre egentyngd. Byggnadsarea konstaterades också vara ett dåligt jämförelsemått eftersom grundens klimatpåverkan för hus med fler våningar inte kan särskiljas från hus med en överdimensionerad grundläggning. Jämförelsemåttet bruttoarea/byggnadsarea anses vara lämpligt när grundläggningens klimatpåverkan inkluderas och markytan är begränsad.