Motståndsbestämning med effektbehovsprediktering

Sammanfattning: Behoven av fartyg är många och fartygen behöver anpassas rätt till respektive uppgift för att kunna arbeta effektivt och klara regler och riktlinjer men också att göra turerna lönsamma för rederierna. En problematisk rutt i Sverige är den mellan Klintehamn på Gotland till Grankullavik på Öland, vilket är en sträcka på ca 35 Nm och behovet av rutten finns inom så väl turistsektorn som i öbornas eget intresse. Rapportens syfte är att ta fram ett förslag på fartyg som löser uppgiften och dess begränsningar på ett hållbart och säkert sätt samt att göra en djupdykning i effektbehovsprediktering samt motståndsbestämning med Holtrop & Mennen’s metod. Denna metod är än idag välanvänd och tillämpas i många mjukvaruprogram för motståndsberäkningar och i denna rapport beskrivs och förklaras denna metod och en studie genomförs för att kunna göra uttalande om metoden som en metod lämpad för inledande stadie i fartygsprojektering. Fartyget som har tagits fram till den tänkta rutten är 130 m långt och 14 m brett, det har en kapacitet att lasta 25 stycken bilar och 8 stycken lastbilar och vid full last är djupgåendet 3.83 m. IMO’s regler för stabilitet är alla uppfyllda och fartyget ligger på ”even-keel” vid full last. På grund av behovet att hålla fartyget grunt kommer fartyget med ett prupolsor-system bestående av två stycken propellrar. De har diameter 2.1 m och har 6 stycken blad, och de genererar tillsammans 187 kN tryckkraft. Det finns viss risk för kavitation men åtgärder för att hålla denna nere är genomförda. Maskineffekten som krävs är 1,79 MW och genereras av två stycken Caterpillar motorer med vardera 895 kW och den dagliga bränsleförbrukningen blir cirka 3300 liter. Fartyget uppfyller samtliga krav och riktlinjer samt är effektivt i jämförelse med alternativet att ingen båt trafikerar sträckan, så slutsatsen är att fartyget är fullt dugligt till uppgiften. Studien genomförd med Holtrop & Mennen’s metod från 1982 visar att metoden ger rimliga svar på effektbehovspredikteringen, men också att felmarginalen kan bli hög om det råder osäkerhet i inparametrarna. Det visade sig att metoden ger mer precisa svar för containerfartyg än för tankfartyg. Anledningen till detta kan vara en effekt av att fartygen arbetar i olika Froudes tal där motståndet ökar kraftigt och små fel i indata blir till stora fel. Slutsatsen är att som en inledande effektbehovsprediktering är metoden lämplig att använda för såväl containerfartyg som för tankfartyg.