Var kläcks myggen? : Kartläggning av tillfälligt översvämmade våtmarker i Deje

Sammanfattning: Sammanfattning   Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk myggkontroll”, utreda vilka myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad på BTI[1]. Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om Lantmäteriets höjdmodell ”grid 2+”, baserad på laserskanning, är användbar i detta syfte. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i området. Resultat och bearbetade data kommer att användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Denna rapport vänder sig därför primärt till tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är involverade i projektet. Jämförelser har gjorts av Klarälvens flöden från 2000-2009 med 2010, som är det enda året myggen har räknats. Kontrollmätning av vattenlinjen har gjorts med hand-GPS och översvämningsanalyser har utförts i GIS-programmet ArcGIS. Redan 2010 pekade forskarna ut Natura 2000-områdena Pannkakan (som även är naturreservat) och Ådrans älvskogar som en huvudsaklig källa till mygg, ett antagande som kan bekräftas av att dessa områden börjar översvämmas redan vid flöden strax över periodens medelflöde 182 m³/s. På ett ortofoto från maj 2010 visade sig nivån nedströms Dejeforsen vara ca 0,6 m högre än normalt – något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta tidsperioden. Att högre flöden per automatik skulle innebära större mängder mygg verkar bara stämma till viss del. Översvämningsanalysen visar att större delen av de översvämmade områdena får en djupare vattennivå än 1 m vid beräknade 100-års och högsta flöden. Den visar också att det finns vändpunkter där de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar. Den använda höjdmodellen har vissa brister, men är man medveten om dessa fungerar modellen ändå väl för denna typ av översvämningskartering. [1]BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal.