Gestalta genus i förskolan : En studie om fyra pedagogers föreställningar om kön utifrån exemplet måltidssituationer

Sammanfattning: Den nya reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lyft jämställdhetsarbetet på förskolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv synliggöra fyra pedagogers föreställningar om kön i kommunikationen med barn, med specifikt fokus på kommunikation vid måltider. Detta för att undersöka om det förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor efter att den nya läroplanen lagt fram nya genusaspekter. Studiens frågeställningar är: Hur bemöts pojkar och flickor av pedagoger vid måltider utifrån fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och samtalsinnehåll? Vilka könsstereotypiska föreställningar om kön kan speglas i pedagogernas kommunikation med barnen?   Undersökningen genomförs genom observationer, där ett arbetslag på fyra pedagoger har observerats under tre måltider. Baserat på tidigare forskning har en observationsmall gjorts som undersöker pedagogers fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och valda samtalsinnehåll till pojkar och flickor. Observationerna analyserades utifrån ett normkritiskt perspektiv där pedagogernas bemötande och könsföreställningar undersöktes.   Resultatet skildrar att pedagogerna vid måltider bemöter barnen relativt likvärdigt. Resultatet är komplext där både likheter och skillnader framkommer i pedagogernas bemötande av barnen. En likhet är att pedagogerna ställer lika många frågor och hjälper pojkar och flickor i lika stor utsträckning. En skillnad visar att pojkarna får ett större talutrymme och att flickor får hårdare tillsägelser. Ibland kommunicerar pedagogerna olika samtalsinnehåll till pojkar och flickor. I resultatet kan också olika könsstereotypiska föreställningar synliggöras, men även icke- könsstereotypiska föreställningar framkommer. Könsstereotypiska föreställningar som framkommer hos pedagogerna är exempelvis pojkar som busiga och flickor som skötsamma. Konsekvenserna av att pedagogerna inte alltid bemöter barnen likvärdigt i kommunikationen gör att pojkar och flickor inte får lika möjligheter och förutsättningar, vilket inte bara strider mot förskolans läroplan utan även påverkar barnens bild av sig själva och jämställdheten, i både nutid och framtid.