Tillgänglighet och inkludering i förskolan : villkor för barn med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar

Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka hur de inställningar, kunskaper och erfarenheter som finns hos personal inom förskolan påverkar den möjlighet barn med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar har till tillgänglighet och inkludering. Utan tillgänglighet är inte inkludering möjligt och från och med 1/1 – 2015 är bristande tillgänglighet en diskrimineringsform i diskrimineringslagen. Inkludering eller den tidigare benämningen integrering är begrepp som har varit aktuella inom förskola och skola sedan 1960-talet. Begrepp kan få olika betydelse beroende på förförståelse, kunskap och perspektiv vilket innebär att de som arbetar med och runt omkring det funktionsnedsatta barnet på olika sätt påverkar barnets möjlighet till inkludering. Min studie är en kvalitativ intervjustudie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma inom förskolan: två förskolechefer, tre specialpedagoger och två förskollärare. Resultatet har bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats där tidigare forskning och utvalda teorier skapat en förförståelse i analysen av resultatet. Intervjuerna visar en positiv syn och goda intentioner att inkludera barn med motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar i en ordinarie förskola, dock behövs mer kunskap om tillgänglighet. Ofta finns ett fokus på de fysiska anpassningarna i form av att handikappsanpassa verksamheten och att hitta olika löningar för att det funktionsnedsatta barnet ska kunna vara med i den ordinarie verksamheten. Den kommunikativa tillgängligheten tenderar att brista vilket för det funktionsnedsatta barnet kan innebära att barnet förväntas göra sig förstådd med ett kommunikationssätt som inte används av någon annan i barngruppen. Med hjälp av språket reflekterar människor över sina egna handlingar och att inte ha den möjligheten kan försvåra barnets subjektivitet.