Ersättning för sveda och värk vid personskada - En komparativ studie mellan svensk och dansk rätt

Sammanfattning: I denna uppsats behandlas den svenska regeln vad gäller skadeståndsrättslig ersättning för sveda och värk vid personskada. En komparativ studie har gjorts med dansk rätt för att se hur ersättningssystemet vad gäller "&semicsvie og smerte"&semic fungerar i Danmark för att sätta detta i relation med den svenska rätten. Två intervjuer har gjorts med handläggare på försäkringsbolag, eftersom det normalt är där som ersättningen fastställs. Det har i uppsatsen framkommit en rad skillnader vad gäller beräkning av ersättningen, vilket gjort det hela väldigt intressant. Med sveda och värk avses fysiskt och psykiskt lidande under den akuta sjukdomstiden efter skadetillfället. Det är en ideell ersättningstyp, men karaktären är dock inte alltid renodlad. Under posten sveda och värk ersätts smärta och andra fysiska obehag, men även olika former av psykiska reaktioner. Oro och ängslan inför framtiden som följer med skadan under sjukdomstiden kompenseras. Den som genom en skadeståndsgrundande handling utsatts för risk att drabbas av en sjukdom som t. ex. cancer eller risk för att smittas av t. ex. HIV, kan kräva ersättning om oron för framtida skador leder till psykiska besvär av sådan grad att det är att anse som personskada. För att uppskatta omfattningen av sveda och värk i det enskilda fallet används objektiva kriterier såsom vårdtidens längd, vårdform och skadans art. Ersättningsbeloppet bestäms normalt utifrån Trafikskadenämndens (TSN) hjälptabell, vilken är vägledande på området. På så vis har ersättningen blivit allt mer standardiserad, trots att den skall fastställas individuellt. Ersättningen är skattefri och har främst som syfte att fungera som ett plåster på såret. Vad som skiljer ersättningen i Sverige från den i Danmark är bl. a. att i Sverige kan en mer nyanserad bedömning göras vid svår skada och att olika former av behandling kan leda till höjd ersättning. Utgångspunkten är ett grundbelopp per månad, vilket kan höjas t. ex. om den skadelidande har genomgått vård på en intensivvårdsavdelning. I Danmark utgår ett bestämt belopp per dag då den skadelidande är sjuk. Beloppet är fastslaget i lag. Har personskada lett till döden skall ersättning betalas för personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära. Skadestånd skall betalas oavsett grunden för skadeståndsskyldigheten. Personskadan består i detta fall regelmässigt av en psykisk chock eller andra psykiska besvär. För att besvären skall vara ersättningsbara som personskada krävs att de är medicinskt påvisbara. När någon dödas genom en skadeståndsgrundande handling kommer dödsfallet som regel plötsligt och oväntat, inte sällan på ett våldsamt sätt. Det ligger i sakens natur att de efterlevande då drabbas av psykiskt lidande utöver den allmänna sorgen och saknaden efter den närstående. Normalt kan det förutsättas att den närstående har åsamkats psykiska besvär. När sveda och värk skall fastställas behövs inte någon närmare utredning göras, istället är utgångspunkten att besvären är att hänföra till en personskada. Det är vanligtvis inte nödvändigt att den närstående styrker de psykiska besvären genom läkarintyg eller liknande utredning. I Danmark har typen av ersättning varit under utredning, men lagstiftaren valde att inte gå lika långt. Tidigare rättspraxis har varit restriktivare än den i Sverige. Det blir intressant att se hur rättspraxis, i och med lagändringarna, kommer att utvecklas i de båda länderna.