Vem klarar revisorsexamen? : En undersökning om vilka faktorer som påverkar revisorns prestation vid examen

Sammanfattning: Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsäkra årsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.   Revisorsexamen (godkännande) grundades 1998 och syftar till att säkerställa att revisorn har de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn välja att avlägga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket är en påbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation är att bevisa att revisorn kan upprätta mer komplicerade revisioner. Idag finns tre kategorier revisorer, godkända, godkända med examen och auktoriserade. 2001 blev revisorsexamen obligatoriskt för godkännande, det vill säga revisorer måste bli godkända innan de får avlägga högre revisorsexamen.   Mellan 2002-2011 blev i genomsnitt 52 procent godkända på revisorsexamen och högre revisorsexamen vilket innebär att det är nästan hälften som blir underkända på proven. Detta område har aldrig undersökts i Sverige. Den låga godkännandegraden och bristen på tidigare studier var de två huvudsakliga orsakerna till att ämnet är intressant att undersöka.   Syftet med detta arbete har varit att undersöka sambandet mellan revisorns prestation på revisors- och högre revisorsexamen och hur olika bakgrundsvariabler påverkar dessa prestationer. De variabler som har undersökts i studien är kön, ålder, byrå- och kontorsstorlek.   Studien är kvantitativ och undersökningen baseras på data som författarna har erhållit från Revisorsnämnden. Materialet innehöll resultaten från revisorsexamen och högre revisorsexamen mellan åren 2006-2011, där även resultat på varje delfråga för de båda proven för hösten 2011 fanns i materialet. Det gick att avläsa tentandes ålder, kön, samt vilken byrå och vilket kontor de arbetade vid. Då inga tidigare studier inom ämnet har genomförts valdes teorierna i arbetet utifrån bakgrundsvariablerna.   Resultatet från undersökningen visar på samband mellan prestation på de båda proven och ålder, byrå- och kontorstorlek. Vissa samband visade sig vara starkare än andra. Regressionerna som utfördes för totalresultatet var signifikant och regressionen för delfrågorna var signifikant till viss del. Variabeln som hade störst inverkan på prestationen var ålder och variabeln som hade minst påverkan var kön.   Resultatet visar att det finns ett mönster bland tentanderna som blir godkända på revisorsexamen och högre revisorsexamen.