Distriktsköterskors och sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa inom primärvården

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt folkhälsoproblem. Primärvården har här en viktig roll och kan dels identifiera dessa individer i ett tidigt skede, dels arbeta preventivt mot psykisk ohälsa utifrån olika preventionsnivåer. Distriktssköterskan har en nyckelroll i sammanhanget men det preventiva arbetet som ingår i rollen styrs av en komplex sammansättning av faktorer. Vissa av dessa är möjliga att påverka i själva yrkesutövandet medan andra bestäms av exempelvis organisatoriska beslut. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: Studien har en beskrivande design med en kvalitativ ansats. Data insamlades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom det att sjuksköterskornas erfarenheter av preventivt arbete mot psykisk ohälsa varierade. Arbetet påverkades av såväl tid och resurser som rutiner och stöd. Om det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa var tydliggjort i största allmänhet på arbetsplatsen påverkade också möjligheterna till att arbeta preventivt. Alla deltagare hade någon erfarenhet av att ge egenvårdsråd till patienter med psykisk ohälsa. Det enskilda samtalet mellan sjuksköterska och patient utgjorde en viktig grund för det fortsatta arbetet, ett möte som utmärkte sig av bland annat lyhördhet och förtroende. Erfarenheten av att följa upp patienter med psykisk ohälsa varierade, men då det skedde beskrev deltagarna det som mycket uppskattat av patienterna. Slutsats: Det finns möjligheter för sjuksköterskor att göra skillnad för patienter som lider av psykisk ohälsa, både genom egenvårdsråd och uppföljning. Trots detta sker det preventiva arbetet mot psykisk ohälsa i varierad utsträckning och i föreliggande studie uttrycks bristfälliga förutsättningar, en önskan om mer resurser i form av tid och kompetens samt att uppfattningen om primärvårdens uppdrag är otydligt.