Internationella brottmålsdomstolen - en garanti för rättvisa?

Sammanfattning: Trots att tanken på en internationell domstol funnits sedan första världskrigets slut dröjde det ytterligare nästan 80 år innan den blev förverkligad. Vid arbetet av uppförandet av domstolen användes i stor utsträckning de två ad- hoc-domstolar som hanterat brott begångna under konflikterna i forna Jugoslavien och i Rwanda som förebilder. Men medan de två nämnda tribunalerna sattes upp genom FN-mandat skapades ICC inom ramen för en helt ny organisation. Under sommaren 1998 antogs den stadga (Romstadgan) som skulle reglera domstolens verksamhet. Den 11 april 2002 blev stadgan bindande i och med att 60 länder ratificerat den, och den 1 juli samma år trädde den i kraft. De brott som hanteras är folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Bara under domstolens två första år översändes över 1.300 anmälningar angående nämnda brott, av vilka de flesta avskrevs omedelbart då de inte låg inom domstolens jurisdiktion. Av de anmälningar som till slut återstod inledde domstolens åklagare förundersökning angående händelser i Demokratiska Republiken Kongo och i Uganda. I början av 2005 tillkom händelserna i Sudan och senare samma år också händelserna i Centralafrikanska Republiken. Domstolens jurisdiktion vilar komplementaritetsprincipen vilket innebär att staten själv har den primära jurisdiktionen på de brott som nämns i Romstadgan. Om bristande vilja, oförmåga eller annan omständighet gör att staten inte genomför undersökning och eventuell lagföring av händelsen så ska ICC istället agera med hänvisning till den sekundära jurisdiktionen. USA var länge det land som var mest drivande med arbetet att upprätta en internationell brottmålsdomstol. Men då slutförhandlingarna angående stadgans utseende närmade sig, och USA insåg att flera punkter i stadgan inte utformats på det sätt man önskat, förändrades landets inställning. USA var 1998 ett av de sju länder som röstade emot stadgan. Trots det undertecknade Bill Clinton den 31 december 2001 Romstadgan. Ett undertecknande som togs tillbaka av nye presidenten George Bush bara några månader senare. USA sade sig inte godkänna domstolens jurisdiktion över amerikanska medborgare. Arbetet mot domstolen utfördes aktivt och bland annat antogs en akt (ASPA) som förbjöd amerikanskt samarbete med ICC. Förutom USA:s aktiva arbete mot domstolen föreligger andra omständigheter som riskerar att kraftigt försvaga dess arbete och utveckling. Många anser att stadgan är en kompromisslösning och att man i jakten på att få så många stater som möjligt nöjda gjort den tandlös. Många är de som befarar att domstolen allt för mycket kommer att färgas av det politiska läge som för dagen råder i världen.