Råmjölksinnehållets förändring över tid och dess inverkan på smågrisens immunförsvar

Sammanfattning: Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar. Det finns två typer av maternellt överförbart immunförsvar, cellmedierad- och antikroppsmedierad-immunitet. Vaccinering av suggor ger smågrisen ett större passivt immunförsvar. Konklusionen av denna litteraturstudie är att innehållet av immunoglobuliner är som högst när grisningen påbörjats och sjunker sedan över tiden. Innehållet av laktos, kasein och fett är som lägst vid grisningens början och ökar sedan efter tiden. Ju tidigare smågrisens intag av råmjölk sker, desto större passiv immunitet förvärvar den. Därför rekommenderar jag handmjölkning vid påbörjad grisning som sparas till de sist födda smågrisarna och kullutjämning under första dygnet.