Framgångsfaktorer i en särskild undervisningsgrupp – för elever med NPF En studie om några pedagogers och elevers tankar kring arbetet i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Backman Hedin, Marie (2019). Framgångsfaktorer i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90 hp. Jag vill utifrån pedagogers och elevers tankar och upplevelser bidra med kunskap kring hur arbetet kan se ut i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp, för att skapa en så gynnsam utveckling som möjligt för dessa elever. Syftet med studien är att synliggöra några pedagogers och elevers tankar och upplevelser av språkutvecklande arbetssätt, fördelar respektive nackdelar med en särskild undervisningsgrupp och deras tankar om inkludering och exkludering i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF, med stöd av följande frågeställningar: 1/ Hur arbetar pedagogerna i ett språkutvecklande syfte och vad anser de vara framgångsfaktorer för elevernas utveckling? 2/ Hur upplever eleverna språkutvecklingen i den särskilda undervisningsgruppen? 3/Hur tänker pedagogerna och eleverna kring fördelar respektive nackdelar med den särskilda undervisningsgruppen? 4/ Hur tänker pedagogerna och eleverna kring inkludering och exkludering? Studiens resultat tolkas med teoretiska förankring i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014) samt i ett kategoriskt/relationellt perspektiv (Emanuelsson m.fl. 2001). Den övergripande analysen inspireras av en hermeneutisk ansats (Thurén, 2014). Det empiriska materialet består av semistrukturerande intervjuer, (Kvale & Brinkman, 2014) med fyra pedagoger och två elever. Resultaten visar på att struktur, tydlighet, förberedelser och samarbete med elevernas välmående i fokus, leder till framgång för kunskapsutveckling. Samtliga pedagoger upplever att samarbetet med övriga pedagoger och mentorer på skolan behöver förbättras Pedagogerna upplever till viss del att ledningen inte är tillräckligt synlig i verksamheten, vare sig beträffande organisation eller utveckling. Varken pedagoger eller elever ser några nackdelar med den delvis integrerade särskilda undervisningsgruppen, utan upplever detta arbetssätt som en förutsättning för lärande. Resultaten visar vidare på vikten av 4 att strukturerade utvärderingar av denna undervisningsgrupp görs kontinuerligt. Elevernas skolmiljö måste ses ur ett relationellt perspektiv. Informanterna upplever att detta är ett bra sätt att undervisa elever med NPF, då eleverna får möjlighet att tillhöra både den Lilla klassen och den Stora. Det finns alltid utvecklingsmöjligheter inom skolan, såsom beträffande samarbetet med övriga pedagoger, och att få ledningen att engagera sig mera i verksamheten. Resultatet har fått mig att förstå hur svårt och tufft det kan vara för elever med NPF, att fungera i skolans värld. Jag menar att speciallärare och specialpedagoger har ett oerhört viktigt uppdrag tillsammans med elevhälsan och skolledning i detta arbete. Vi här kan arbeta för att se till att hela elevens skolsituation tas hänsyn till, ut ett relationellt perspektiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)