Effektivisering av vattenrenatanläggningar hos AstraZeneca AB

Detta är en M1-uppsats från KTH/Produktionsutveckling

Författare: Arturo Rafael Munoz; Bahareh Piran; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Examensarbetets mål var att mäta effektiviteten hos vattenrenatanläggningar genom att kvantifiera mängden vatten som förloras i varje reningssteg (reject) och föreslå lösningar för att minska reject i vattenrenatanläggningarna i byggnader B614, B616 och B833 hos AstraZeneca i Gärtuna. Arbetet genomfördes som en förstudie för att öka förståelsen för effektiviteten i vattenreningsanläggningar hos AstraZeneca och för att minska miljöpåverkan och kostnader relaterade till reject som bildas i samband med produktion av vattenrenat (VR). Metoderna som användes inkluderade ritningsgranskning, fysisk närvaro på anläggningarna, observationer, intervjuer med ingenjörer och drifttekniker från AstraZeneca, litteraturstudier och flödesmätningar. Resultaten visade att de mest betydande förlusterna uppstod i reningssteget omvänd osmos (RO) och Continuous Electro Delonisation (CEDI) under vattenreningsprocessen. Verkningsgraden på anläggningen i B614 visade sig vara på 62% vilket motsvarar 91,6 m3 reject under en mätperiod på 5 dagar. På samma sätt visades en verkningsgrad på 58% i B833 som motsvarade 124,4 m3 reject och för anläggningen i B616 var verkningsgraden 26% vilket motsvarar 262,4 m3 reject. Anläggningen i B833 var den enda som uppfyllde AZ:s specifikationer, Standard Operating Procedure (SOP), för reject i RO-enheten. Totalt togs fyra lösningsförslag fram som mest lämpliga att undersöka vidare. Baserat på resultaten av mätningar föreslogs åtgärder såsom återanvändning av reject i andra delar av verksamheten för att minska totala vattenförbrukningen och kostnaderna. Den andra lösningen gick ut på att minska antalet hetvattensaneringsdagar vilket också minskar vattenförbrukningen. Vidare föreslogs att nivån då vattenrenatanläggningen startar och stoppar produktion av nytt vattenrenat kan justeras. Effekten av en sådan justering blir att antalet omslag, då produktion startas respektive stoppas, reduceras. I några av lösningsförslagen betonas att en noggrann undersökning och riskbedömning är nödvändig för att fatta slutgiltiga beslut och säkerställa en hållbar implementering av föreslagna åtgärder. Examensarbetet bidrar till ökad kunskap om effektiviteten hos vattenreningsanläggningarna hos AstraZeneca i Gärtuna och ger rekommendationer för att förbättra processen. Framtida arbete kan fokusera på att implementera och utvärdera de föreslagna åtgärderna för att optimera vattenreningsprocessen och minska kostnader och miljöpåverkan ytterligare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)