En skolas rykte - Innebörden av en varumärkesorientering i den svenska gymnasieskolan

Sammanfattning: Bakgrund: I en tid med hårdnande konkurrens, där utbudet ofta är större än efterfrågan, tvingas organisationer till effektivisering. Därav har vikten av att implementera ett starkt varumärke ökat, via denna kan kunden upplysas om produkt, kvalitet samt funktion. Efter den svenska skolreformen infördes, vilket innebar att skolväsendet öppnade upp sina portar för konkurrens, har betydelsen av varumärken hårdnat även där. Skolväsendet har upptagit ett stort mediautrymme till följd av diverse olika skandaler samt kritiserats för de svenska elevernas stagnerande kunskapsresultat. Offentliga organisationer har tvingats efterlikna företag och i vissa organisationer även haft funktionen av ett konventionellt företag. Hur ser således tillvägagångssättet av denna implementering av nya strategier ut och hur tar den form i en skolorganisation. Då de klassiska strategierna främst utformats med målet om ökad vinst, uppstår en problematik då slutmålet i en offentlig organisation främst ämnas vara samhällsnytta. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur varumärkesarbetet tar sig uttryck i en skolorganisation. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med rektorer, lärare, elever samt respondenter från kommunstyrelser. För att undersökningen skall kunna uppvisa en bredd har skolor med olika ägandeform deltagit samt utförts i två skilda delar av Sverige. Teoretiska perspektiv: Teorin har sin grund i branding. Vidare presenterar författarna teorier om employer branding, rykte, image, kundlojalitet, word-of-mouth, samt utbildning. Empiri: Intervjuer med respondenter. Slutsatser: Studien visar att framgångsrika skolor kan så frukten av deras varumärkesarbete. Precis som hos företag måste varumärken genomsyra hela organisationen för att fungera. En skola kan delas in i komponenterna; skola, lärare, elever samt utbildning. Dessa komponenter är dels beroende av varandra och dels skapar de synergieffekter med varandra och som i sin tur leder till slutresultatet som således är skolans rykte. Uppsatsen har tydligt påvisat att skolor som grundligt arbetat med sitt varumärke letts in i en positiv spiral likt en dominoeffekt. Detta kretslopp leder slutligen in en framgångsrik skolorganisations varumärkesimage till att återspegla dess rykte hos målgruppen.