” Jag har ju lärt mig de här orden han säger ’khalas’ och ’maj’ och ’halib’” : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av arbetet med nyanlända barns språkutveckling.

Sammanfattning: I denna studie undersöker jag hur förskollärare, som arbetar i både privata och kommunala förskolor i en mellanstor stad i Sverige, beskriver och resonerar kring sitt arbetssätt med nyanlända och flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om språkutvecklande arbetssätt med nyanlända barn i förskolan. Studien presenterar de utmaningar som möter personal i förskolan när det gäller barns trygghet, kommunikation, deltagande och även när det gäller omsorg och lärande i förskolan. Metoden som jag använde till datainsamling var semistrukturerade intervjuar med förskollärarna från olika förskolor. Intervjuerna skedde skriftlig via mejlet och muntlig via Zoom. Både svensktalande förskollärare och förskollärare som har svenska som sitt andra språk intervjuades. Detta för att samla in olika synpunkter och perspektiv på arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Studien fokuserar på arbetet med nyanlända barn med fokus på transpråkande, kultur och interkulturalitet. Avsikten är att veta hur mångfalden påverkar arbetet i förskolan. Det insamlade materialet har analyserats. Resultatet visar att pedagogerna anser sig arbeta på ett inkluderande förhållningssätt genom att lyfta alla språk och kulturer som finns i barngruppen. Pedagogerna resonerade kring möjligheter och utmaningar som de har i förskolan. Möjligheterna enligt förskollärarnas resonemang ligger i att pedagogerna som har samma modersmål underlättar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utmaningarna är svårigheter i att få tillgång till logopeder och specialpedagoger samt att det fattas tydliga riktlinjer i läroplanen om arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Pedagogerna beskriver att de använder sig av både verbala och icke verbala kommunikationssätt i samspelet med nyanlända barn. Nyckelord: Nyanlända barn, förskola, förskollärare, språk