Att interagera och kommunicera med personer som har demenssjukdom : En litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för omvårdnad

Sammanfattning: Bakgrund: Den stigande åldern bland befolkningen medför att fler drabbas av demenssjukdom.Demenssjukdom är ett samlingsnamn på många olika sjukdomar och skador som, primärt eller sekundärt, påverkar hjärnan. De främsta symtomen vid demenssjukdom är kognitiv och språklig svikt. Då personer med demenssjukdom har svårt att förmedla önskemål och behov verbalt, ställs krav på vårdpersonalen för att kunna uppfatta, tolka och förstå det personen förmedlar. Metoder för interaktion och kommunikation kan bli en väg att uttrycka trygghet, kontakt och bekräftelse för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av metoder för att interagera och kommunicera med personer som har demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Fribergs femstegsmodell användes i analysen av artiklarna. Resultat: Utifrån analysen formades tre huvudteman och sex subteman. Huvudtemana var: ‘Tänka nytt’, ‘Skapa relationer’, ‘Kunna stimulera till kommunikation’ och ‘Förutsättningar för arbetstrivsel’. Konklusion: Vårdpersonalens erfarenheter av metoder för att interagera och kommunicera med personer som har demenssjukdom var överlag positiv. De upplevde en ökad insikt i vikten av ett individualiserat förhållningssätt, förstod personerna bättre och relationen ökade dem emellan. Personalens perspektiv kan i förlängningen bidra till ökat välmående hos personer med demenssjukdom. Vidare forskning bör bedrivas inom ämnet, då endast få studier svarar mot litteraturstudiens syfte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)