Trender inom kalvhälsan baserat på information från kalvpaketet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Kalvar är en besättnings framtid, men av flera orsaker riskerar denna grupp ofta att hamna i skymundan, t.ex. på grund av tidsbrist. Besättningar kan ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens nöthälsovård i så kallade paket. I både det stora och det lilla paketet ingår rådgivning och hjälp med sjukdomsförebyggande åtgärder. Syftet med studien är att få en överblick över kalvhälsan i Sverige baserat på information som registrerats med hjälp av kalvpaketet under 2005-2010. Data som registrerats från inskickade remisser var ankomstdatum, provtagande veterinär, veterinärstation, besättningens SE-nummer, besättningstyp och besättningsstorlek, samt provtagna kalvars identitet och ålder. De parametrar som ingick var totalprotein, rotavirus, bovint corona-virus, kryptosporidier, salmonella, E. coli F5+ med resistensundersökning, koccidier, bovint respiratoriskt syncytial-virus, luftvägsbakterier med resistensundersökning och lungmask. Dessutom har inköp av kalvar, om antibiotika används mot diarré och luftvägssjukdom och i så fall vilket/vilka preparat, om terapisvikt förekommer, hur stor andel kalvar som drabbas av diarré respektive luftvägsinfektion per månad och om det är hög morbiditet eller mortalitet kunnat registreras. Totalt registrerades 520 unika besättningsidentiteter som skickat in prover på kalvremissen under åren 2005-2010. Provtagningsfrekvensen har generellt ökat över åren och andelen positiva prover har totalt ökat för de flesta provtagningsparametrar. Trender i provtagning för totalprotein, avföringsprover och luftvägsprover följer den förväntade åldern, dvs. proverna är tagna från de åldersgrupper där man förväntar sig att en sjukdom från en viss patogen uppkommer. Andelen prover som når acceptabla totalproteinnivåer ligger relativt stabilt på ungefär 60%. Det betyder att en stor del kalvar har alldeles för låg antikroppsnivå i blodet, vilket sannolikt beror på bristande råmjölksrutiner ute i besättningarna. Det finns tecken på överanvändning av antibiotika och en för låg användning av vätsketerapi och antiinflammatoriska preparat vid behandling av diarré hos kalv, men vid luftvägssjukdomar kan man generellt säga att resultaten överensstämmer med vad som rekommenderas avseende antibiotikabehandling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)