Pedagogiskt ledarskap i fritidshem ur ett genusperspektiv.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Syftet med vår studie är att identifiera och utforska genusdiskurser i grundlärares beskrivningar av pedagogiskt ledarskap i fritidshem och hur det påverkar verksamhetens utformning. Genom att använda kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat fyra kvinnliga och tre manliga grundlärare i fritidshem om hur de beskriver sig själva och andra som pedagogiska ledare utifrån en genusdiskurs. Vi har också analyserat hur verksamheten inom fritidshemmet beskrivs utifrån olika diskurser. I studien utgår vi från en feministisk poststrukturalistisk ansats för att utforska de rådande och konkurrerande diskurserna. Resultatet i vår studie visar att vid beskrivningen av sitt eget pedagogiska ledarskap utgår de intervjuade utifrån en förhållandevis könsneutral diskurs. Både män och kvinnor beskriver sitt uppdrag som pedagogisk ledare där centrala delar är omsorg, relationer, trygghet och struktur. De intervjuade menar att dessa delar är grundläggande och skapar förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Däremot vid beskrivningen av andras ledarskap och roller på fritidshemmet träder de intervjuade in i en genusdiskurs där män och kvinnor beskrivs utifrån könsstereotypa mönster. Män beskrivs vara lekfarbror, förebilder, oförberedda och orädda. Deras roll på fritidshemmet beskrivs främst vara att sätta igång och delta i fysiska aktiviteter. Kvinnor däremot beskrivs vara mer omsorgstagande, stå för struktur och ordning samt vara välplanerade. Vi kan genom vår studie se att vid beskrivning av andras pedagogiska ledarskap spelar kön roll och beskrivs ofta utifrån motsats till varandra. Studien visar vidare att genusdiskursen kring rollerna på fritidshemmet är så pass befästa att det påverkar arbetsdelningen där personal både blir positionerad av diskursen och ibland väljer självmant utifrån den rådande genusdiskursen. Detta märks framförallt när unga vikarier tillsätts då de ofta får en könsstereotyp roll i verksamheten. Att ställa sig på tvärs med diskursen beskrivs kräva medvetenhet och är ett aktivt val där syftet är att vara en motpol mot rådande normer. Utifrån vår forskning har vi synliggjort en del av de diskurser kring pedagogiskt ledarskap, roller och genus som finns hos de som arbetar i fritidshem och vilken påverkan de får på verksamheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)