Olika skötselalternativs påverkan på kolinlagringen i boreala skogar : jämförelse mellan fyra olika skötselalternativ som används i svenskt skogsbruk

Sammanfattning: Politiken är tydlig i vad som måste hända för att motverka en global klimatkris; utsläppen måste minska och inlagringen måste öka. De antagna målen är satta i etapper där det sista innebär ett nettonollutsläpp till 2045, och efter det ska Sverige vara en kolsänka. Skogen är enormt viktig för denna utveckling, och inlagringen kommer att ge tid åt att anpassa beteenden för att bruka skogen hållbart och vara mindre fossilberoende. Då skogen har långa omloppstider talar vi ofta långsiktigt när vi diskuterar dess klimatnytta, men hur maximerar vi nyttan av den kortsiktigt? Syftet med denna studie var att sammanställa olika skötselsystems effekt på kolförrådet i gran- (Picea abies) och tallskog (Pinus sylvestris) efter 20 år. Indatat hämtades ur två bestånd i Västmanland för att skapa beslutsunderlag åt fastighetsförvaltaren. De olika skötselstrategierna simulerades i Heureka PlanVis. Studien tar inte substitutionseffekten i hänsyn, på grund av dess komplexitet. Efter 20 år är kolförrådet som störst i de bestånd som gödslats och därefter lämnats orört. Det vore orealistiskt att sköta all skog på detta sätt så därför läggs fokus på de system vilka genererar ett uttag; trakthygges- och hyggesfri skötsel. För både gran och tall har hyggesfritt ett större kolförråd, ävenså är gran mer lämplig för hyggesfri skötsel. Först efter 20 år börjar kolförrådet återigen växa i trakthyggesbrukad skog. Detta ger en fingervisning till hur viktigt val av skötselsystem är, trots att ett storskaligt beslutsfattande kräver mer omfattande undersökning av främst substitutionseffekten.