Vem väljer metoden? En kvalitativ studie om läsinlärningsmetoder på två skolor och hur valet av dessa gått till.

Sammanfattning: Abstract En examensuppsats, avancerad nivå. Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Olof Sandgren Tipp, Petra (2017). Vem väljer metoden? En kvalitativ studie om läsinlärningsmetoder på två skolor och hur valet av dessa gått till. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp. Förväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra med kunskap om läsinlärnings-metoder, inblick i hur valet av läsinlärningsmetod kan gå till och vem som styr processen. Syfte och frågeställningar: Jag vill undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används på två skolor och ta reda på om det kan finnas ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läsinlärningsmetoder och de val lärare gör gällande läsinlärnings- metoder. Mina frågeställningar är: Vilken eller vilka läsinlärningsmetoder används på respektive skola? Hur har valet av läsinlärningsmetod gått till på respektive skola? Finns det ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läs-inlärningsmetoder och de val som lärarna gör gällande läsinlärningsmetoder och på vilket sätt? Hur bedömer lärare elevernas läskunskaper i slutet av skolår 1? Teori: I denna undersökning är det sociokulturella perspektivet framträdande. I avsnittet om läsning och läsinlärningsmetoder behandlas även kognitionsforskning kort. Metod: En kvalitativ undersökning där det empiriska materialet tolkas med hjälp av fenomenologisk ansats. Undersökningen är vidare inspirerad av metodtriangulering där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, en enkätundersökning och tagit del av skriftliga dokument. Resultat: Undersökningen visar att båda skolor använder samma läsinlärningsmetod för en majoritet av eleverna. Denna läsinlärningsmetod är en mix av analytisk och syntetisk metod. För elever som behöver stöd i sin läsinlärning, använder skolorna andra läsinlärningsmetoder som sker i intensiv en-till-en-undervisning med specialpedagog och speciallärare. Undersökningen visar vidare att lärarna inte gör egna val angående de läsinlärningsmetoder som de arbetar utifrån, utan det är rektorn som i samråd med specialpedagogisk personal, väljer och fattar beslut om läsinlärningsmetoderna på skolan. Skolorna använder sig av olika screeningmaterial och kommunens läsa-skriva-garanti för att bedöma sina elevers läskunskaper i slutet av årskurs 1. Implikationer: Studien visar att det specialpedagogiska stödet behövs för de elever som av olika anledningar stöter på hinder i sin läsinlärning. I ett nära samspel mellan specialpedagog/speciallärare och elev tränas den fonologiska medvetenheten och kopplingen av grafem - fonem. Den specialpedagogiska kompetensen att tidigt upptäcka hinder för läsinlärning och tidigt sätta in åtgärder som är effektiva, kan vara avgörande för att eleven lär sig läsa och därmed inte utvecklar en dålig självbild kopplat till bristande läsförmåga. Specialpedagogisk kompetens inom läs- och skrivutveckling och det kvalificerade stöd som en specialpedagog eller specialläraren kan ge, visar sig i denna studie vara en viktig faktor för att skolan ska kunna fullfölja sitt kompensatoriska uppdrag och därmed främja en god läsutveckling för varje elev. Nyckelord: analytisk metod, läsinlärningsmetoder, skolutveckling, syntetisk metod.