Hållbarhetsrapporter är bra men inte lätt att använda : En kvalitativ undersökning av hållbarhetsrapporter utifrån svenska privatinvesterare

Sammanfattning: Problematisering: Studien har identifierat brist på forskning som redogör användbarheten av hållbarhetsrapporter för privatinvesterare i Sverige. Befintlig forskning har genomförts mest från företag och institutionella investerares perspektiv, därmed föreligger ett gap som behöver studeras. Syftet: Syftet med studien är att få en bättre förståelse av de incitament som leder till hållbara investeringar hos svenska privatinvesterare. Vidare ämnar sig studien att undersöka hur bedöms hållbarhetsrapporter och ESG-rating som informationskällor inför ett investeringsbeslut. Teoretisk referensram: Inledningsvis presenteras existerande forskning som redan genomförts inom detta område och sedan presenteras GRI:s sex principer. Därefter presenteras Planned Behavior-teori och Individens beslutsprocess- teori. Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 9 privatinvesterare som har läst hållbarhetsrapporter tidigare och investerar hållbart idag. Respondenterna valdes ut genom forskarnas sociala medier och intervjuades antingen fysiskt eller på distans. Forskningsresultat: Resultatet visar att respondenterna får hållbarhetsinformation från olika källor beroende på deras attityd mot informationskällan som är baserad på tidigare erfarenheter,kunskapsnivå, preferens av tillgångsslag samt engagemangsnivå. Respondenterna väljer hållbara alternativ på grund av två faktorer; 1) god långsiktig avkastning och 2) starka värderingar. Hållbarhetsrapporter används av en tredjedel av respondenterna på grund av två faktorer; 1) krav på detaljerad information och 2) uppfattningen att hållbarhetsrapportering leder till ökat ansvarstagande hos företag. Respondenterna finner emellertid brister i rapporterna, i synnerhet i tydlighet och tillförlighet. Dessa brister kan delvis förklaras av respondenternas okunnighet samt företags försök att dölja underprestationer och betona positiva nyheter. Slutligen används ESG-ratings huvudsakligen för att respondenterna söker information som är lätt att få och lätt att förstå. Som det konstaterades i förhållande till hållbarhetsrapporter är tidigare erfarenheter även avgörande här till uppfattning av ESG-ratings. Respondenterna som använder sig av endast ESG-ratings har tidigare fått positiva upplevelser såsom social bekräftelse av sin omgivning vilket skapar då den positiva attityden mot ESG-ratings. Slutsatser: Både hållbarhetsrapporter och ESG-ratings har sina fördelar och nackdelar vilket påverkar användbarheten av det hos respondenterna. Det argumenteras att det i synnerhet är tidigare erfarenheter som skapar attityd och upprepade användning av informationskällor som underlag i investeringsbeslut för respektive respondent.