Säkrare korsningsutformningar för cyklister : En fallstudie i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Transportplanering

Författare: Joseph Ghareeb; [2022]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Med ett större fokus på hållbarhet i urbana miljöer spelar cyklande större roll i processen. Men för att få allt fler människor att cykla krävs säkrare och separerade cykelbanor. Korsningar kan bli säkrare och bättre anpassade till cyklister genom att ha cykelbanor som ligger intill trottoaren med en cirkulerande cykelbana i korsningen för att tillåta säkra överfarter. Syftet med arbetet är redogöra för vilka sätt som gör korsningar säkrare samt applicera det på korsningen St Eriksgatan/Fleminggatan i ett datorprogram för att sedan ta ut information kring påverkan på medelfördröjning, medelantal stopp samt medelhastigheten för de olika trafikslagen. Genom att skapa olika modeller av korsningen i datorprogrammet, med säkrare utformning av cykelbanorna blir det möjligt att jämföra resultat med den nuvarande utformningen. Däremot kräver modelleringarna information såsom trafikflöden, signalfasfördelning och signaltidssättning som tas fram genom att fysiskt vara på plats och filma korsningen för att sedan bearbeta det och föra in värden i tabeller. Resultatet efter modelleringen blev att de säkrare designerna leder till att cyklister får en högre fördröjning än idag. Däremot minskar fördröjningen för bilar och bussar på grund av att färre eller inga cyklister behöver dela körfält med dem.För att verkligen vara säker att resultaten stämmer utfördes känslighetsanalyser, exempelvis vad som skulle hända om flödena fördubblades, om signalsystemet hade tre faser i stället för två och ett framtidsscenario med större andel cyklar än idag. På dessa känslighetsanalyser var slutsatsen att fördröjningen ökar för samtliga fordon där bilarnas fördröjning ökar i högre takt i de säkrare utformningarna. Vid en analys av att förflytta stopplinjen för cyklister till innan de korsar vägen resulterade i att cyklisternas fördröjning och medelantal stopp minskade i de säkrare utformningarna. När dessa effekter tagits fram handlar det främst om vad samhället vill åstadkomma. Öka trafiksäkerheten samt öka hållbarheten i städer med säkra korsningar för cyklister eller behålla status-quo. Kandidatarbetet avslutades med en förhoppning att fler omfattande studier genomförs i ämnet då det finns stort behov för det i och med den omställning mänskligheten står inför.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)