Hur väl stämmer jämställdhetsplaner överens med idrottslärares val och handlande i praktiken? : En systematisk litteraturstudie utifrån ett genusperspektivpå idrott och hälsa i gymnasieskolan

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Forskningen visar att det finns en stor problematik beträffande den bristande kunskapen för hur idrottslärare bör implementera ett genusperspektiv och jämställdhetsplaner i praktiken, vilket leder till att flickor värderas utifrån sitt kön, precis som att de underskattas och ofta måste delta i idrottsundervisningen på andra villkor än pojkar. Syftet med studien är att genom tidigare forskning undersöka hur frågorna kring jämställdhet och genus förankras och kommer till uttryck i gymnasieskolans ämne idrott och hälsa, utifrån pedagogers didaktiska val och utmaningar. Vi har valt att utgå från tre forskningsfrågor i vår studie: 1) Hur arbetar svenska gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor? 2) Hur arbetar internationella gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor? och 3) Vilka metoder har visat mest lovande resultat för främjandet av jämställdhet inom idrott och hälsa på gymnasieskolan? För att besvara dessa frågor har vi valt ut 20 vetenskapliga artiklar inom området. Artiklarna valdes ut genom databassökning samt ut efter inklusions- och exklusionskriterier. I dataanalysen sammanfattades varje vetenskaplig artikel i en artikelmatris (se bilaga, B). Därefter kategoriserades artiklarnas olika huvudfynd utifrån de tre forskningsfrågorna. Resultat visar att både svenska och internationella idrottslärare upplever svårigheter med att implementera ett genusperspektiv och jämställdhetsplaner i praktiken. Huvudfynden som identifierades utifrån svenska lärares arbetssätt är 1) lärares bristande medvetenhet 2) spontan könsuppdelning och 3) föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa. Huvudfynden som identifierades utifrån internationella lärares arbetssätt är 1) kritik mot lärarutbildningen och 2) hänsynstagande till flickor. Slutligen visar forskningen att de metoder som visat mest lovande resultat för att främja jämställdhet inom idrott och hälsa är 1) elevinflytande och 2) dekonstruktion av genus. Vår slutsats är att lärare upplever svårigheter kring hur jämställdhetsuppdraget bör förankras i praktiken, vilket leder till pojkars dominans och flickors underprestation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)