"Det är inte bortkastad tid" : En fallstudie om språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå

Sammanfattning: Elever som har svenska som sitt andraspråk står i matematikundervisningen inför den dubbla utmaningen att parallellt tillägna sig det svenska språket och ämnesinnehållet. Utifrån det framstår det som viktigt att arbeta språkutvecklande i matematik eftersom då är både språket och ämneskunskaperna i fokus. Syftet med den föreliggande fallstudien är att få kunskap om hur språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan bedrivas. Detta görs med hjälp av klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare och två av hennes elever. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till befintliga teorier och tidigare forskning om andraspråksperspektiv på lärande, språket i matematikämnet och språkutvecklande ämnesundervisning. Resultatet visar att läraren ser elevernas språkutveckling som sitt ansvar och hjälper dem att tillägna sig ämnesinnehållet parallellt med andraspråket. En slutsats är att språket behöver ha en framträdande funktion i undervisningen för att den ska vara språkutvecklande. Ytterligare slutsatser är att språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan genomföras om läraren undervisar genom kontextrika sammanhang, främjar aktiv språkanvändning och erbjuder språklig stöttning. Därutöver ska undervisningen gå från det konkreta till det abstrakta i lärandesituationen, vara explicit så att eleverna vet vad som förväntas av dem och ligga på en hög kognitiv nivå så att alla elever utmanas.