Affärsmässighet i allmännyttan

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att analysera kommunernas lagefterlevnad och om den varierar beroende av vilken politisk majoritet som styr kommunen. Konkret kommer det att ske genom att vi analyserar i vilken utsträckning kommunerna implementerat lagen om kommunala bostadsaktiebolagen, manifesterat som större utdelningar och högre vinstmarginaler. Vi kommer att sätta detta i relation till om kommunerna anpassar sig efter den äldre lagstiftningen om det kommunala balanskravet. Med hjälp av ett deduktivt kvantitativt angreppssätt genomförde vi en studie om trender i kommunala bostadsaktiebolag. Uppsatsen behandlar huvudsakligen två teorier, Rational Choice och Institutionell teori. Dessa används för att analysera kommunalpolitikers agerande, vid deras respektive kommuns implementering av lagen om kommunala bostadsaktiebolag. Empirin har huvudsakligen samlats in via databasen Retriever. Där all aktuell data fanns för samtliga kommunala bostadsaktiebolag över en tioårsperiod, mellan åren 2003 och 2012. Kompletterande data om politisk majoritet hämtades från Sveriges kommuner och landstings hemsida. Kommunala bostadsaktiebolag har, över alla styrningskategorier, upplevt ökade vinstmarginaler sedan införandet av affärsmässig grund i lagen 2010. Samtidigt hade utdelningen 2011 ökat med hela 687 procent från år 2004, där majoriteten av ökningen skedde efter år 2009. Trots denna ökning, bekräftar vi att det finns kommuner som bryter mot det kommunala balanskravet, speciellt vänsterstyrda trots att de var de kommuner med högst total utdelning.