"Jo, men där är det ett glapp det är ju så..."

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetsförmedlare som arbetar med ungdomar i ålder 18-24 år i Landskrona stad, hur deras perspektiv är på ungdomarnas möjligheter respektive hinder att få ett arbete, hur de kan öka sysselsättning för ungdomarna och även vilket stöd som finns för ungdomarna och om det möjligen behövs annat. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats: Vilka möjligheter respektive hinder ser arbetsförmedlare för ungdomarna i åldern 18-24 i Landskrona stad att få arbete? Hur arbetar arbetsförmedlare i Landskrona stad för att öka möjligheterna till arbete för arbetslösa ungdomar i åldern 18-24? Vilket stöd utifrån arbetsförmedlarnas perspektiv har ungdomarna i åldern 18-24 och vad saknas möjligen? Tidigare forskning påvisar att socialt nätverk och utbildning är viktigt och att arbetslöshet leder till psykisk ohälsa och utanförskap. Vidare visar en internationell undersökning att svenska ungdomar får stort stöd av svenska myndigheter i jakten på arbete medan en svensk undersökning tar upp att arbetsförmedlare inte förmedlar arbete längre och är likgiltiga inför sitt arbete. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen använder är Careership en karriärteori med bland annat begrepp som habitus, fält och kapital. Därutöver används Erving Goffmans begrepp stigma för att analysera empirin. Slutsatsen är att ungdomarnas arbetsmöjligheter beror på många variabler som socialt nätverk, arbetsmarknadsåtgärder, den egna viljan till förändring och arbetsförmedlares tid för ungdomarna. Allt detta inverkar till ungdomars framgång på arbetsmarknaden. Med andra ord är det en komplex situation där många saker ska stämma överens för att få rätsida på ungdomsarbetslösheten.