"Jag känner mig ju hel med extra tillagt liksom" : En diskursanalytisk intervjustudie med personer som kan kategoriseras som mixed race i dagens Sverige

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande; Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Författare: Nina Sofia Abrahamsson; Anna Sandström; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Kritiska mixed race-studier är ett forskningsområde som internationellt växer sig allt större, men i en svensk kontext saknas forskning på personer som klassificeras som mixed race. I denna studie har tretton personer intervjuats med syfte att se hur de talade om sitt identitetsskapande i förhållande till sin blandade identitet samt om omgivningens bemötande. För att analysera materialet användes Foucauldiansk diskursanalys som metod. Resultatet visar att deltagarna på varierande sätt konceptualiserar vad den blandade identiteten innebär och om eller hur den har betydelse för dem. De diskurser som var tillgängliga för deltagarna när de talade om sin blandade identitet, var diskurser kring kultur, etnicitet, nationalitet, ras och svenskhet. Den blandade identiteten konceptualiserades som något en får genom tillgång till flera kulturer eller genom blodsband samt som kroppsliga markörer. Hur deltagarna förhållit sig till den beskrivs ha varierat under deras liv liksom i olika kontexter. Deltagarna förhåller sig till att benämnas halv: vissa använder själva detta som beskrivande benämning medan andra tar avstånd från den och beskriver sig som hela, dubbla och trippel. Deltagarna beskriver hur deras svenskhet ifrågasätts och hur de på olika sätt förhandlar om sin tillgång till den. Det framställs hur de ofta ställs inför frågan ”var kommer du ifrån, egentligen?”. Vissa framställer praktiker som lättare ska låta dem klassas som svensk/vit, alternativt gör motstånd mot att klassas som detta. Ytterligare framförs hur deras utseende låter dem uppfattas som tillhörande gruppen invandrare, och att detta ibland kan ge fördelar. Slutligen beskrivs även rasifierande praktiker som sker i en skärningspunkt mellan ras och kön. Deltagare som identifierar sig som kvinnor beskriver hur de översexualiseras och hur deras utseende exotifieras medan de som kategoriseras som män talar om hur de misstänkliggörs. I vårt resultat blir det tydligt att ras som en socialt konstruerad kategori påverkar individers erfarenheter och villkor i dagens Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)