Energieffektivisering av en bandybana : Analys av kompressorkylteknik och fjärrvärmedriven absorptionskylteknik

Sammanfattning: Energianvändningen ökar i både Sverige och i världen och därför är ett arbete mot en hållbar utveckling essentiellt. För att framtida generationer ska kunna få samma möjligheter som dagens befolkning är ett viktigt steg att analysera vilka energieffektiviseringar som kan göras fram till att nästa generations teknik lanseras. På så sätt kan jordens energiresurser sparas och det leder till kostnadsbesparingar, eftersom driftkostnader sjunker med en minskad energianvändning. En lägre efterfrågan på energi leder till minskad energiproduktion, vilket medför mindre utsläpp av ämnen som i sin tur medför mindre miljöpåverkan. Västerviks kommun har länge lagt vikt vid hållbar utveckling och månar därmed om att energieffektiviseringar i den offentliga sektorn kan genomföras. Med en litteraturstudie samt beräkningar har en analys utförts i syfte att studera om ett byte av kylmaskin till utomhusbandybanan i Gamleby, Västerviks kommun, skulle medföra energieffektivisering och därmed kostnadsbesparingar. Studien syftar till att dels analysera den befintliga maskinen, en kompressorkylmaskin, dels en alternativ absorptionskylmaskin som kan sammankopplas med fjärrvärme från ett lokalt fjärrvärmeverk. För att driva kylprocessen skulle överskottsvärme från fjärrvärmeverket vara en potentiell värmekälla och på så sätt skulle detta främja miljön och hållbar utveckling. Genom beräkningar av kylbehov, ekonomisk hållbarhet samt CO2-utsläpp har slutsatser om vad bytet innebär kunnat dras. Då köldfaktorn för en absorptionskylmaskin är lägre än köldfaktorn för en kompressorkylmaskin och totala energimängden (el och fjärrvärme) som behöver tillföras i en absorptionskylmaskin är större, skulle den alternativa tekniken medföra ökade CO2-utsläpp och minskad resurseffektivitet. Investeringskostnaden för en absorptionskylmaskin är dubbelt så stor jämfört med kostnaden för en kommersiell kompressorkylmaskin och beräkningar visar att det skulle dröja över 18 år för att ett byte av kylsystem ska kunna ses som ekonomiskt lönsamt. Detta gäller vid optimala värden på köldfaktorn samt då gratis överskottsvärme kan erhållas, dock visar beräkningarna på att om fjärrvärmen kostar kommer ett byte av kylsystem inte att löna sig. Antagandena för det optimala alternativet är inte bekräftade och då en kylmaskins tekniska livslängd beräknas till 25 år anser författarna till denna rapport att en rekommendation om ett byte av kylmetod till absorptionskyla inte kan lämnas baserat på denna studie. Istället skulle en analys av det befintliga systemet kunna göras för att identifiera vilka effektiviseringsmöjligheter som finns, vad gäller till exempel optimering av styrsystem samt effektivisering av bandyisens kylbehov genom minskad värmeöverföring från omgivningen.