Barnböckerna som alla älskar : studier i hur vi minns Elsa Beskow och hennes författarskap

Sammanfattning: När jag var liten läste mamma sagor för mig varje kväll. Favoriterna var bilderböckerna. Den jag tyckte bäst om hette Hattstugan som Elsa Beskow hade skrivit. Inte visste jag då att mamma också hade lyssnat på samma saga när hon var liten när mormor läste för henne. Likadant när mormor var liten på 1940-talet och fick höra den av sin mamma. Att en författarinna född 1874 skulle läses och uppskattas in på 2000-talet hör inte till vanligheterna. Elsa Beskows böcker och bilderböcker ges fortfarande år 2021 ut. Hur kan detta vara möjligt? Denna uppsatsen undersöker minnet och framställningen av Elsa Beskow och hennes författarskap i biografier, artiklar och recensioner. Den utgår ifrån ett genusperspektiv och undersöker förhållandet som källorna har till författaren utifrån: Vad det är som är viktig när man skriver en barnbok och hur relationen kvinna-barnbokförfattarskap hänger ihop. Att undersöka framställningen av Elsa Beskow utifrån biografier, artiklar och recensioner har visat att det viktigaste för hur vi minns henne är kopplad till vår egen barndom. Vi ser på barnboken med romantikens barnideal. Undersökningen har visat att Elsa Beskow växte upp i dessa ideal och att det återspeglas i hennes barnböcker. Det finns ingen problematisering av detta. Snarare hyllas Elsa Beskows barnböcker för att innehålla refompedagogik baserad på Ellen Keys filosofi. Vår bild av barnboken är således att den ska vara pedagogisk. Elsa Beskows författarskap är starkt sammankopplat till hennes eget liv. Att det ena måste innefatta det andra. Undersökningen har visat att så är fallet i alla mina utvalda källor. Ett vanligt sätt att göra detta på är att säga att influenserna till författarskapet kommer från Elsa Beskow barndom. Sammanfattningsvis går det att säga att vår bild av barnboken inte genomgått några stora förändringar från 1922 till 2017. Den är beroende av våra samhällsideal och kommer utifrån detta att gå upp och ner i popularitet. Det handlar i alla källor om författarens personliga relation till Elsa Beskow. Att böckerna är utgivna runt sekelskiftet 1900 är avgörande eftersom att barnboksidealet som fortfarande råder uppkom då. Vår bild av barnboken visar sig vara sammankopplad med bilden samhället har av författaren, Elsa Beskows privatliv ligger till grund för böckerna.