En statistisk analys av ekonomisk betalningsförmåga inom livsmedelsbranschen över tid: En analys av nyckeltalet skuldsättningsgrad, utvecklingen sedan 2007 och möjliga förklaringsvariabler

Sammanfattning: Inledning: Denna rapport undersöker kapitalstrukturen samt den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsbranschen, en bransch som under 2022/2023 hamnat i rampljuset. De stigande räntorna i landet kombinerat med en väldigt hög inflation har gjort matpriserna till ämnet på allas läppar, men tar verkligen livsmedelsbutikerna för höga priser? Hur ser den ekonomiska förmågan att klara av en kommande lågkonjunktur ut i branschen? Frågeställning: Hur har kapitalstrukturen inom de fem största företagen inom den svenska dagligvaruhandeln utvecklats sedan 2007 och påverkats av faktorerna ränta, tillväxt, inflation, lönsamhet och bolagsskatt? Referensram: Som stöd för analys används flera olika tidigare forskningar kring lönsamhet, kapitalstruktur och andra variabler. Vidare används pecking order-theory, trade off-theory, M&M theory samt hävstångsformeln för att ytterligare stödja rapportens analys och diskussion. Metod: Genom en deskriptiv och statistisk analys analyseras fem bolag inom livsmedelsbranschen utifrån årsredovisningar, nyckeltal samt en teoretisk referensram. De senaste 15 åren undersöks för att få en bättre bild av branschens ekonomiska situation. Resultat: Rapporten visar på en stigande skuldsättning för branschen, samtidigt som lönsamheten de senaste åren minskat. Denna utveckling skulle tyda på att det ekonomiska läget för branschen är ganska pressat, och något vidare utrymme för att sänka marginaler är tveksamt. Vidare diskuteras statistiska samband mellan skuldsättning och variablerna ränta, inflation, tillväxt, lönsamhet samt bolagsskatt. Ett positivt samband hittas i livsmedelsbranschen mellan skuldsättningsgrad och variablerna lönsamhet samt tillväxt. Slutsats: Den ekonomiska utvecklingen inom branschen har lett till en hög skuldsättning och minskande lönsamhet. Rapporten kan bidra med ett möjligt svar på frågan som ställs i inledningen; tar livsmedelsbranschen ut för höga priser och utnyttjar branschen folket. Svaret på denna frågan tycks enligt rapportens analys vara nej.