Kunskapssammanställning över kravställning på cykelbanor inom kommuner

Sammanfattning: Cykeln är en avgörandefaktor för en uppnå en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning där en mer attraktiv cykelinfrastruktur kan ge upphov till att fler väljer att resa med cykel i stället för bil. Överflyttningseffekterna från biltrafiken skulle innebära en reduktion av avgasutsläpp, icke-avgaspartiklar från vägtrafik, bulleremissioner och mindre trängsel i staden. Samtidigt skulle en sådan överflyttning ge en hälsofrämjande fysisk aktivitet som ger en positiv effekt på folkhälsan i landet. För att öka cykelanvändningen för att nå ett mer hållbart transportsystem har Sveriges riksdag försökt definiera mål som att cyklandet ska fördubblas till år 2035. För att detta ska uppnås behöver mer fokus läggas på cykelvägnätets funktion för att uppnå en bra infrastruktur som är attraktiv att använda Syfte med arbete är att sammanställa en överblick över hur och vilka standardkrav som ställs på gång-och cykelvägar (GC-vägar) i dagsläget, hur dessa kan variera för olika platser samt hur väl lämpade kraven är utifrån resenärernas behov. Detta görs för att säkerställa att konstruktion uppfyller lämpliga standardkrav för cyklister för att potentiellt kunna överbygga suboptimering i mån om att skapa en mer attraktiv infrastruktur. Arbetet inleds med att bygga en kunskapsbas genom en litteraturstudie om dimensionerings principer och faktorer som bidrar till den slutgiltiga konstruktionen samt de krav som ställs. Därefter genomförs en intervjustudie bestående av ett urval av svenska kommuner utifrån en varierande storlek och lokalisering i landet för att ta hänsyn till frågor som kommunens storlek, miljö, ekonomi och personella resurser. Intervjustudien ska ge en bild över den nuvarande standarden av konstruktionerna som brukas och vilka utvecklingspotentialer som kan medfölja. Intervjustudien kompletteras med en jämförelsestudie där olika planeringsdokument från olika kommuner och Trafikverket och analyseras och jämförs med varandra för att jämföra olika dimensionerings resultat för att se hur det kan skilja sig mellan platser. Resultatet visar att standardkraven är lämpliga och att en hög standard uppnås inom studiens ramar. Det framgår att slutgiltiga dimensioneringsresultat säkerställs för att tillgodose belastningar ifrån tyngre fordonslaster som inte produceras av fotgängare och cyklister. Detta förblir även en av de största problembeskrivningar som togs upp i intervjustudien, där orsaker till nedbrytning oftast var ett resultat av utomstående effekter där den otillåtna trafik som framförs på GC-vägar var en av de största faktorerna. De flesta kraven ställs därmed inte utifrån cyklister och fotgängares behov vilket behöver vidare utvecklas. Detta berör främst kontaktytan vilket är väsentligt för säkerheten, komforten och framkomlighet för cyklister. Ur jämförelse analysen drogs slutsatsen att de studerande kommunerna följde i grunden samma regelverk men att applikationen mellan kommunerna ser väldigt varierande ut. Där det finns stora variationer mellan de olika dimensionering resultat även för kommuner vilket antas ha liknande klimat och undergrundsmaterial. Vidare så jämfördes kommuners befolkning och antal km/GC-väg i mån om att ge en grov uppfattning på den utbyggda infrastrukturen och storlek av respektive kommun. Men det finns ingen korrelation mellan dessa faktorer och konstruktionen där det skulle gå att ifrågasätta om dimensioneringen har ställts korrekt mot behovet och om detta är en effektiv användning av resurser. Slutsatserna från detta arbete ger bara endast en översiktlig bild och kan tänkas ligga som grund till vidare studier då fler kunskapsluckor behöver fyllas inom detta ämne, där specifika krav som utgår från cyklister och fotgängares behov och förutsättningar behöver utformas. Detta gäller främst komfort och vägytans friktion. Nya fordonstyper inom GC-vägar borde också ackommoderas såsom elcyklar och lastcyklar till kraven där även utformningsprinciper borde tas hänsyn till sådana fordon. En större helhetsbild behöver även ges där fokuset kan ligga på de mer nordliga regioner av Sverige för att bättre förstå klimatets inverkan och för att bättre förstå vinterväghållningens effekter på dimensionering av GC-vägar. GC-vägar är en sektor som kan tänkas ha större utrymme för ett mer cirkulärt flöde av materialomlopp då kraven som ställs generellt sätt är lägre än den för vägar med motortrafik. Detta kan öppna upp möjligheter för mer återvinning av material för att vidare minimera negativa miljöeffekter av jungfruligt material.