Hur framställs autistiska personer i kurslitteratur för blivande socialpedagoger? : En kritisk diskursanalys

Sammanfattning: Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur autistiska personer framställs i kurslitteratur för blivande socialpedagoger vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studiens metodologiska utgångspunkt var Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och studiens teoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism. Resultatet baserades på bearbetning och kritiska analyser av fyra böcker som används som kurslitteratur i utbildningen Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Resultatet visade att autistiska personer kategoriseras baserat på funktionsförmåga och begåvning genom användning av olika autismtermer. Kurslitteraturen skiljer även på autistiska personer och icke-autistiska personer genom att beskriva autistiska personer som ”annorlunda” med ”särskilda” behov, medan icke- autistiska personer beskrivs som ”vanliga” och ”normala”. Resultatet visade även att autistiska personer ofta beskrivs ha stora hjälpbehov och nedsatt språkförmåga, samt framställs som våldsamma till den grad att det kan tolkas som ett autistiskt karaktärsdrag. Autistiska personer beskrivs även ha stora kommunikativa och sociala svårigheter. Vidare visade resultatet att den medicinska diskursen är ledande i kurslitteraturen. Slutsatserna som kan dras är att kurslitteraturen framställer autistiska personer på ett sådant sätt som inte överensstämmer med rådande riktlinjer om tillämpning av autismtermer och funktionsbegrepp samt att kurslitteraturen fokuserar mer på det medicinska perspektivet än det socialpedagogiska. De framställningar som framträder i kurslitteraturen baseras på normativa föreställningar och positionerar autistiska personer på ett mindre fördelaktigt sätt som bidrar till att reproducera potentiellt skadliga stereotyper.