Slopad kapitalvinstbeskattning på näringsbetingade andelar

Sammanfattning: Från den 1 juli 2003 är kapitalvinster på näringsbetingade andelar skattefria i Sverige. Som en konsekvens därav slopades också avdragsrätten för kapitalförluster. Motivet till att regeringen ville förändra regelverket var att de dåvarande reglerna inte var ändamålsenliga och effektiva, och gav upphov till ett asymmetriskt skattesystem genom att företagen kedjebeskattades. Asymmetrin uppstod genom att det gjordes skillnad på om vinsten togs hem genom utdelning jämfört med om den togs hem genom att andelarna avyttrades. Som en konsekvens av att kapitalvinster på näringsbetingade andelar tidigare varit skattepliktiga i Sverige valde många företag att äga dotterföretag genom holdingbolag i länder där kapitalvinster inte beskattades. Holland har sedan länge haft skattefrihet för kapitalvinster på andelar och under senare tid har även Danmark och Tyskland infört skattefrihet för kapitalvinster. När nu Sverige har slopat kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar anses Sverige vara internationellt attraktivt som holdingbolagsland. För att avskaffa kapitalvinstbeskattningen behövdes ett instrument för att motverka att den svenska bolagskattebasen urholkades. Detta instrument var nya skärpta CFC-regler. Syftet med reglerna är att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer. Ett aktiebolag som innehar näringsbetingade andelar i ett lågbeskattat utländskt företag ska normalt beskattas för sin andel av detta resultat. Innebörden av CFC-reglerna är att svenska delägare löpande beskattas för sin andel i en utländsk juridisk person, om de innehar eller kontrollerar minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår. Både direkt som indirekt ägande berörs. Före lagändringen krävdes en jämförlig beskattning på minst 15 procent. Om detta inte var uppfyllt skulle företaget beskattas. Enligt den nya huvudregeln ska det göras en fiktiv svensk skatteberäkning för att fastställa om de inkomster en utländsk juridisk person tar emot skall anses som lågbeskattade eller inte. En inkomst skall anses lågbeskattad om den inte beskattas med, i dagsläget minst 15,4 procent, det vill säga 55 procent av den svenska skattesatsen på 28 procent. I Danmark går denna gräns vid 22,5 procent. Tidigare fanns en s k ''vit lista'' med länder som Sverige hade ingått skatteavtal med. Den nya listan omfattar istället alla världens länder, och för varje land anges om CFC-beskattning kan komma ifråga och i så fall för vilka verksamheter. Tanken är att listan skall uppdateras kontinuerligt. Syftet med kompletteringsregeln och den bifogade listan är för att öka förutsebarheten och att underlätta både för berörda myndigheter och de skattskyldiga. Även CFC-lagstiftningens förenlighet med EG-rätten har diskuterats i doktrinen. Kritiken har bland annat riktats mot både regering och riksdag för att de fortsätter att stifta lagar som strider mot fördragets syfte, trots att EG-domstolen i flera mål ansett att Sverige har en lagstiftning som hindrar en fri etablering, Dansk internationell skatterätt har på senare tid varit föremål för stort intresse. Det har framförallt varit de ''danska holdingbolagen'' som har uppmärksammats. Under senare år har även Danmark seglat upp som en stark konkurrent om skatteplanerarnas gunst vid sidan om de populära holdingbolagsländerna Holland, Luxemburg, Belgien, Tyskland och Schweiz. Som tidigare nämnts, har nu även Sverige intagit en högre placering på rankinglistan. För att utdelning och kapitalvinst skall vara skattefria i Danmark, krävs ett andelsinnehav om minst 25 procent samt att detta skall ha bestått i tre år. I Sverige är onoterade andelar alltid skattefria och onoterade andelar skattefria om andelarna innehafts minst ett år och varit näringsbetingade under hela denna tid. CFC-reglerna kan ha en betydande inverkan på beslutet var ett holdingbolag skall förläggas. CFC-reglerna innebär en form av genomsyn av den utländska juridiska personen, det vill säga det utländska företaget. Reglernas syfte är att förhindra obehöriga skatteförmåner och innebär att beskattningen utsträcks till att omfatta inkomster även från företag i en annan stat. De svenska reglerna innebär att om ett företag äger 25 procent eller mer av ett utländskt företag, direkt eller indirekt, som är beläget i ett land där bolagsskatten är låg, kan inkomsten komma att beskattas löpande hos det svenska bolaget. De svenska reglerna träffar både passiva som aktiva inkomster, till skillnad från Danmark som endast beskattar passiva inkomster från finansiell verksamhet.