Information och patienters kunskap vid deltagande i kliniska prövningar inom onkologin

Detta är en Kandidat-uppsats från Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: SAMMANFATTNING År 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten. Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling. För att en patient ska kunna signera samtycke krävs att patienten har kunskap om och förstår vad han/hon skriver på. Det finns flera studier som visar på bristfällig förståelse av informationen hos de patienter som deltar i en klinisk studie. Syftet med den här studien var att belysa patientens upplevelse och kunskap av informerat samtycke i samband med kliniska prövningar inom onkologin samt se vilka interventioner som gjorts för att förbättra samtyckesprocessen. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sökorden som användes var cancer, clinical trials, research nurse, patient understanding och intervention study. Fjorton artiklar inkluderades sedan i resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i patienternas kunskap om vad de samtyckte till, främst när det gällde eventuella risker och obehag. Däremot var de flesta patienter väl medvetna om frivillighet i att delta i en klinisk studie. Interventioner för att förbättra samtyckesprocessen gjordes med hjälp av ljudupptagningar, audiovisuella hjälpmedel och kurser i kommunikation för personal som informerar om kliniska studier. Dessa visade på varierande resultat när det gäller patientens kunskap och förståelse. Samtliga interventioner ökade dock patientens tillfredsställelse av samtyckesprocessen. För att uppnå en ökad kunskap och förståelse krävdes information som var individuellt anpassad för varje patient. Att läkaren var tydlig och tog tid på sig för att försäkra sig om att patienten har förstått är viktigt. Tiden är en av de viktigaste faktorerna för en god kunskap och en tillfredsställelse med samtyckesprocessen. Forskningssjuksköterskan hade en viktig roll att följa upp given informationen, förtydliga den och försöka ta reda på vad patienten har förstått och vad som verkade oklart.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)