Användning av nutritionsdiagnoser som en del i nutritionsbehandlingsprocessen : En undersökning av PES-uttalanden för patienter med njursvikt

Sammanfattning: Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, är ett nytt arbetssätt som tillkommit i Sverige för att främja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen är en del i NCP där patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, är nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översättningen av NCPT och dess PES-uttalanden påverkar kliniska verksamheter. Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med njursvikt. För ändamålet jämfördes PES-uttalandet från journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser. Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar från njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehållsanalys av problemställningar och nutritionsdiagnoser. Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna från NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lågt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lågt energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och näring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %). Dietister använde främst etiologier som inte förekom i NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser (57 %). Slutsats: Denna studie har visat en tendens till att svenska njurdietister använder ett fåtal av de närmare 80 nutritionsdiagnoser som finns i NCPT. NCP är framtaget för att uppmuntra dietister till kritiskt tänkande. Följaktligen visade denna studie att svenska dietister inte följde NCPT:s etiologier och symtom ordagrant när de ställde nutritionsdiagnoser utan framförallt följde NCP:s filosofi om kritiskt tänkande. Ytterligare forskning inom fältet behövs för att stödja implementeringen av NCPT:s nutritionsdiagnoser i Sverige.