Sjuksköterskans icke-farmakologiska tillvägagångssätt för att minska procedursmärta hos barn : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund Smärta orsakad av olika medicinska behandlingar och undersökningar kallas för procedursmärta och den vanligaste formen av procedursmärta är orsakad av kanyler. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande genom att tillämpa en personcentrerad vård. Procedursmärta kan orsaka både kortvariga och långvariga konsekvenser. Barn reagerar dessutom på smärta på olika sätt och det är därav viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika former av reaktioner på smärta och kunskap om hur procedursmärta kan lindras på olika sätt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans icke-farmakologiska tillvägagångssätt för att lindra lidande vid procedursmärta hos barn. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 19 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artiklarna är med hjälp av olika sökordskombinationer inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument och därefter utfördes en integrerad analys och resultatartiklarna sorterades in i tre grupper med tillhörande undergrupper. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver hur relationer till sjuksköterskan och föräldrarna, fysikaliska metoder samt lek och skratt kan användas för att lindra smärta, rädsla och oro hos barn inför, under och efter medicinska procedurer. Exempel på tillvägagångssätt som presenteras är Buzzy, Virtual Reality, kalejdoskop, såpbubblor samt interaktioner med hundar och clowner. Slutsats Trots att samtliga resultatartiklar hade varierade metoder för att avgöra tillvägagångssättens effektivitet visade resultatet att samtliga tillvägagångssätt hade en statistiskt och/eller kliniskt signifikant effekt förutom ballonguppblåsning och musik som varken gav en statistiskt eller kliniskt signifikant effekt. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande. Litteraturöversikten tyder sammanfattningsvis på att en grundläggande förutsättning för att lindra lidande vid medicinska procedurer hos barn är att se varje barns subjektiva behov.