Relationen mellan ståndortsindex, markfuktighetsklass och granbarkborreangrepp i Uppsala och Västmanland

Sammanfattning: De senaste tre åren har i genomsnitt 25 procent av den magra marken planterats med gran i Sverige. Gran växer bäst på bördiga marker med god markfuktighet. Trenden har lett till att Skogsstyrelsen meddelat ett stopp för föryngring av gran på tallmark fr.o.m. 1 april 2022. Samtidigt visar statistik från SLU Riksskogstaxeringen att 0,9 procent av de produktiva granskogarna i Svealand är angripna av granbarkborre. Problemen med granbarkborre är omfattande och förväntas förvärras. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ståndortsindex, markfuktighetsklass och granbarkborreskador i Uppsalas och Västmanlands län. Studien har utförts genom att besöka femtio angripna bestånd i fält för bedömning av ståndortsindex och markfuktighetsklass. Övrehöjdsmetoden användes för ståndortsbedömningen. En kvalitativ granskning gjordes i analysen av angreppens omfattning, orsak och samverkan med de angivna faktorerna, likväl en analys av studiens insamlade data. En kvalitetsgranskning genomfördes även där fältarbetets insamlade bedömningar ställdes mot SLU:s markfuktighetskarta. Resultatet visade att granen växer bättre än tallen (m3sk/ha och år) på samtliga avdelningar. Om markfuktighet vägs in i beräkningen, sitter fel trädslag på 30 procent av avdelningarna. På dessa 30 procent (15 avdelningar av 50) vore tall rätt trädslag. Enligt fältarbetet klassades 29,3 procent av studiens provytor som torr markfuktighetsklass och denna överrepresentation i jämförelse med prognosen för hela Sverige likväl som prognosen för Uppsala och Västmanland skulle kunna tyda på att gran som planteras på torr mark är mer utsatt och löper högre risk för granbarkborreangrepp. När provytornas fuktighetsklass jämfördes med SLU:s markfuktighetskarta (via koordinater) synliggjordes en felmarginal på 25,4 procent. Denna felmarginal belyser skillnaderna mellan manuell bedömning i fält kontra data framtagna av ett system baserat på artificiell intelligens. I Uppsala och Västmanland är den kvalitativa bedömningen att de hårdast drabbade skogarna var lokaliserade på torr mark, eller frisk mark med torr omkringliggande mark. Gran som planteras på torr mark har en lägre motståndskraft mot angrepp av granbarkborre då de i större omfattning drabbas av torkstress. Det har inte gått att kvantifiera relationen mellan ståndortsindex och granbarkborre, men markfuktighetsbedömningen i fält har kvalitetsgranskats.