Stöd och stimulans av gemensam lek i förskolan : Ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Pedagogiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med studien har varit att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa vilka upplevelser och erfarenheter förskollärare har av att uppmärksamma, stödja och stimulera barns behov av stöd i det sociala samspelet i gemensam lek. Det har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en hermeneutisk ansats för att kunna tolka samt få en förståelse för hur stöd kan ges i det sociala samspelet i förskoleverksamheten. Studien sökte svar på hur förskollärare upplever att barn som behöver stöd i gemensam lek uppmärksammas, vilka metoder som används för att ge stöd och stimulans i gemensam lek samt hur förskollärare upplever att verksamheten kan anpassas för att ge stöd och stimulans till lärande genom gemensam lek. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och ett specialpedagogiskt perspektiv. Empirin är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare med olika lång yrkeserfarenhet. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns olika sätt att stödja och stimulera barns lek, samtidigt som pedagogerna hade olika erfarenheter av hur det skulle göras. Det som framkom som tydligast och avgörande för om barnen får stödet är pedagogernas kunskap, förståelse och synsätt för samspelsprocessen i leken. Leken behöver samtalas om, prioriteras, ges tid och räknas som ett verktyg för lärande. Studien kan bidra till ökad förståelse av pedagogens betydelse, samspelsprocessen i leken, barns olika förutsättningar att kunna utvecklas socialt genom lek, samt att det går att upptäcka barn som behöver stöd i lek genom att observera det gemensamma samspelet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)