Kväveupptag i höstvete : hur påverkar förfrukten, jordarten och vädret?

Sammanfattning: I jordbruket har behovet att utnyttja alla resurser effektivt blivit allt viktigare på senare år. Att ta vara på alla kunskaper angående grödans kväveutnyttjande är viktigt både för miljön och lantbrukarens ekonomi. Därför behöver vi lära oss mer om vilka faktorer som påverkar grödans kväveupptag. Sedan 2013 har Jordbruksverket analyserat höstvetets kväveupptag genom att anlägga så kallade nollrutor som inte gödslas. Kväveupptaget mäts både i rutorna och i det gödslade fältet. I detta kandidatarbete har dessa mätningar använts för att titta på hur vädret, marken och förfrukten kan påverka höstvetets kväveupptag. Nedslag har gjorts flera gånger under tillväxten på våren i syfte att titta på hur kväveupptaget förändrats. Vid en analys av vädret under första halvåret av de aktuella åren (2013–2019) framkom att 2018 var det tydligt varmaste året, men inte det torraste. Torrast var istället 2013, medan 2015 var både kallast och blötast. Högre temperatursumma leder till ett högre utvecklingsstadie vid tillgång på kväve. Mellan utvecklingsstadie och kväveupptag finns ett tydligt samband. Att odla höstvete efter stråsäd gav signifikant lägre kväveupptag än övriga förfrukter (huvudsakligen höstraps och ärt). En jämförelse mellan enskilda förfrukter visar att det bara var höstraps och klöverfrö som resulterade i signifikant högre kväveupptag än stråsäd. Fältets textur och mullhalt verkar inte påverka upptaget nämnvärt. Vid planering av gödslingsstrategi är det därför viktigt att känna till fältets förutsättningar, då i alla fall vädret och förfrukten kan påverka kvävebehovet.