Distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS och FaR

Sammanfattning: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorier Organisation och Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi. Kategorin Individ beskrev förskrivarens inställning, distriktssköterska med specialiserat arbete och förskrivna motionsformer. Kategorin Organisation inom den icke topplistade hälsocentralen innehöll underkategorierna ledningsstöd, att öka motivationen och samarbete. Kategorin Individ beskrev underkategorierna förskrivarens inställning, att motivera till livsstilsförändring samt uppföljning. FaR förskrevs främst av distriktssköterskor inom diabetes- och blodtrycksmottagningar och de upplevde ledningens stöd. Vid den icke topplistplacerade hälsocentralen saknades ledningsstöd, alla hade inte FaR-utbildning. Tid till kollegiediskussioner för att få in rutiner, läkarstöd p.g.a. patienters multipla sjukdomsdiagnoser och kunskap om förskrivningsbara aktiviteter efterfrågades. Lyckad förskrivning krävde motiverade patienter, individanpassade motionsformer och samarbete med t.ex. sjukgymnaster. Chefer "tryckte på" för ökat antal förskrivningar, utbildning om förhållningssätt att motivera till fysisk aktivitet önskades. FaR uppgavs vara ett av distriktssköterskans ansvarsområden och förväntades öka i framtiden.