Marksättningar i Uppsala : En jämförelse mellan beräknat och verkligt utfall

Sammanfattning: Delar av marken i Uppsala består av mäktiga lerlager. Naturliga krypsättningar pågår ständigt i området, en process som i litteraturen benämns geologisk åldring. Ökad belastning i form av uppfyllnad kring byggnader och sänkt grundvattenyta till följd av pumpning av färskvatten bidrar också till sättningar. I ett nybyggt bostadsområde på Kapellgärdet har marksättningarna intill de pålade husen på vissa platser uppgått till 0.3 m på 10 år. Med geotekniska data för området har en jordprofil tolkats. Analys har gjorts utifrån den klassiska sättningsteorin för primärsättningar till av ökade effektivspänningar från fyllnadsmassor och grundvattensänkning. Krypsättningens storlek har uppskattats utifrån erfarenheter vid ett provfält i Stockholm - Mälardalen med liknande jordlagerföljd och geoteknisk egenskaper. De antaganden som görs i den klassiska sättningsmodellen ger en kraftigt förenklad bild av verkligheten, vilket kan leda till stora avvikelser mot det verkliga utfallet. Modellen som används vid beräkning av portrycksutjämningen stämmer inte med verkligheten för den jordlagerföljd som finns på många håll i Stockholm – Mälardalen. Den undre varviga lerans dränerande egenskaper i horisontell riktning och den snabba uttorkningen i den gyttjiga leran kan bidra till det snabba sättningsförloppet. För att bättre kunna förstå sättningsförloppet krävs noggrannare observationer av portrycksutjämningen genom hela leran. Vidare bör bidraget från krypsättningar beaktas, eftersom dessa verkar utgöra en stor del av den totala sättningen.