Trädplan för den moderna kvartersstaden : ett växtgestaltningsförslag för Nya Gatan, Nacka stad

Sammanfattning: Hållbara städer och samhällen är ett av FN:s globala mål. I en värld där urbanisering är den rådande trenden är förtätning ett sätt att resurseffektivisera städerna. En förtätning av staden, som i många fall innebär höga byggnader, påverkar skalan och den rumsliga uppfattningen av det offentliga rummet. Träd medlar i skalan mellan det mänskliga perspektivet och höga byggnader. Förtätningen innebär också att de byggda strukturerna påverkar stadsklimatet i högre utsträckning, vilket skapar förhöjda värmeöeffekter. Träd förmildrar effekterna och skapar ett behagligare mikroklimat i stadens offentliga rum. Arbetets syfte var att diskutera och analysera hur en trädplan kan bidra till funktionella, sociala och estetiska värden i ett förtätat stadslandskap. I projektet Nya Gatan, Nacka stad uppnåddes en fördjupning av analysen genom att kombinera dessa egenskaper med lokala förutsättningar, vilket resulterade i ett växtgestaltningsförslag med ståndortsanpassade arter. I arbetet tillämpades metoden analys genom syntes. Litteraturöversikt, analyser, och referensobjekt kombinerades med en gestaltningsprocess som en iterativ process, för att identifiera möjliga lösningar utifrån mål och givna begränsningar. Materialet i litteraturöversikt och analys utgjordes av facklitteratur inom ämnet, vetenskapliga artiklar samt lokala och regionala klimatrapporter. Metoden resulterade i ett översiktligt växtgestaltningsförslag över hela projektets område, samt tre fördjupningsområden med högre detaljeringsgrad. Fördjupningsområdena representerar tre typer av offentliga miljöer med olika funktion i stadslandskapet: huvudgata, lokalgata samt torg. Olika strategier för placering av träd har tillämpats för att stärka den rumsliga upplevelsen samt bidra till sociala och estetiska värden i det offentliga rummet. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett välmående och resilient trädbestånd anpassades arterna efter de olika ståndorterna inom projektets område. Tillsammans med önskvärt arkitektoniskt uttryck resulterade ståndortsanpassningen i sjutton exotiska arter samt en inhemsk art. I diskussionen förs resonemang om för- och nackdelar med att använda ett exotiskt växtmaterial i stadslandskapet och hur det kan komma att påverka stadsnära naturområden i och med rådande klimatförändringar. Vidare forskning om olika exotiska arters spridningsförmåga skulle kunna identifiera möjliga hot mot den biologiska mångfalden som inhemska växter och djur har skapat genom samexistens under lång tid. Adulta träd bidrar med fler värden i stadens offentliga rum och en ambition bör därför vara att bevara befintliga träd i projekt. En möjlig kompromiss kan vara att plantera dubbelt så många träd från början, för att sedan flytta vartannat träd när de uppnått en viss storlek. Att undersöka möjligheten för detta tillvägagångsätt är en intressant diskussion för framtiden.